Gott nytt kyrkoår!

En kyrkoårspsalm av Brorson, översatt från Landstads salmebok 1989 under bibelskolan i Ytterstfors:

1. På grund av Jesu blod och sår
jag börjar nu mitt kyrkoår.
Hans resa till Jerusalem
gör att jag trygg får vandra hem.
Hans mål var smälek, hån och spott,
men jag får gå till Sions slott.

2. På Jesus Kristus, livets ord
min tro och salighet beror.
Den väg han visar vill jag gå,
det arv han lovar vill jag få,
och utan ordets lykta klar
ej minsta lilla steg jag tar.

3. Åt Jesus jag mej offra vill,
han skall få allt som hör mej till,
ja, ingenting skall här bli spart
om än det vore oskattbart.
Vad till hans ära här sås ut
ger tusenfaldig skörd till slut.

4. Jag håller daglig kyrkogång
med ordets läsning, bön och sång,
och fast jag här går ut och in
är Jesus kvar i själen min.
Att Davids Son hos mej vill bo
det är min högsta fröjd och ro.

5. Pris vare Gud som är så blid
att han oss givit denna tid,
då vi en salig försmak får
av evighetens kyrkoår!
Ja, vi får redan börja att
stå inför tronen dag och natt.

6. Hosianna! Fräls oss, Davids Son!
Nu tystne fiendernas hån
och allt vad sej på jorden rör
nu blive till en väldig kör
i himlarymdens helgedom
för att Guds Son till världen kom.

7. Upp, Sion, byt din sorgdräkt svart
mot ljusets helga bröllopsprakt!
Strö palmer där din vän går fram
och sjung hans lov i salig skam.
Låt det bli känt hur god han är,
som mättade din själs begär.

Den fria psalmboken

Måste rekommendera mitt eget "psalmarkiv", Den fria psalmboken, där jag inte diskuterar sånger och psalmer som här, utan bara publicerar copyrightbefriade texter enligt samma disposition som i Den Svenska Psalmboken. Tyvärr blir ju urvalet av copyrightskäl lite "gammalmodigt", men jag tror det är värdefullt att ha sångerna samlade ändå. Det är ju dessutom, via kommentarsfunktionen, lätt att diskutera lämpliga bearbetningar, kompletteringar, uteslutningar m.m. Välkomna att göra detta!

Han var rik, men blev fattig för min skull

Apropå sistlidna söndags evangelietext om den rike ynglingen "som gick bedrövad bort", så kom jag att tänka på en gammal söndagsskolsång om Honom, som gjorde vad den rike ynglingen inte klarade av, nämligen lämnade all sin himmelska rikedom och skänkte sitt goda till oss människor. Som Paulus skriver: "Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd: hur han, som var rik, blev fattig för vår skull, för att vi genom hans fattigdom skulle bli rika."

Han var rik, men blev fattig för min skull.
Jag var fattig, men han mej gjorde rik.
O min Frälsare huld,
som betalat min skuld!
Jag var fattig, men han mej gjorde rik.

Tack, o Gud, att du ger oss mat

En enkel ord-för-ord-översättning av en amerikansk bordsvers blir som följer:

Tack, o Gud, att du ger oss mat,
tack, o Gud, att du ger oss mat,
tack, o Gud, att du ger oss mat
just där vi är.

Halleluja, prisa Gud,
halleluja, prisa Gud,
halleluja, prisa Gud,
just där vi är.

Amen!

Bordsvisor

Ett utmärkt tillfälle att lova Herren är när man samlas till bords. "Glädjens Herre" är mycket fin, men kan sjungas på lite olika melodier (bl.a. "Love me tender" med Elvis Presley). Men även andra bordssånger borde komma till heders. "Herre, tack att du som gett oss livet / också ger oss maten på vårt bord" på Bamse-melodin är riktigt, riktigt fin. Liksom många andra både klassiska och nyare varianter ("I Jesu namn"-versionerna, "O du som mättar liten sparv" o.s.v.).
Jag har länge tyckt att våra kristna bordsverser, kända och okända, gamla och nya, inhemska och utländska, borde samlas i ett häfte, ungefär som vissa förlag satsar på snapsviseböcker. Fast i detta fall med ännu större skäl.

Två nattvardspsalmer

Apropå nattvard: om man tar första och sista strofen i Sven Lidmans kända sång får man en sublim lovsång, mycket lämplig att sjungas vid nattvardsfirande.

O salighet, o gåtfullhet,
o Kristi törnekrona,
som mer än världens visdom vet
och varje synd kan sona.

Nu all min synd du tagit har,
av fröjd vill hjärtat gråta.
Jag är ditt barn, du är min Far -
o salighetens gåta!

En annan nattvardssång som också - i mina ögon - vinner på att återges med bevarande av endast första och sista strofen är Tore Littmarcks "En enda kände all världens nöd":

En enda kände all världens nöd,
när man gav honom vin och galla.
Ett enda bord och ett enda bröd,
det är lika för mig och för alla.

Ett enda bröd och ett enda bord,
det är lika för mig och för alla.
Jag kommer bara på Jesu ord,
för att han har velat mig kalla.

Rövarens sång

När vi i våras var på en nattvardsgudstjänst i Härnösand, sjöngs "rövarens sång" till en enkel men slitstark Taizé-melodi (3-stämmig). Sången borde givetvis tas med i våra framtida psalmböcker. En mycket stark och viktig Jesus-bön, väl värd att upprepa under dagens timmar.

Vilken sång tänker jag på? Jo:

Jesus, tänk på mej
när du kommer i ditt rike.
Jesus, tänk på mej
när du kommer i ditt rike.

Text: Till namnet okänd men ändå mycket känd rövare
Melodi: Från Taizé

Nådens gåvor

Till söndagens tema "Nådens gåvor" passade en sång av stavangerbiskopen Sigurd Lunde så bra, särskilt fjärde versen. Jag har översatt den själv, och publicerar översättningen här, även om Lunde väl egentligen inte har varit död tillräckligt länge för att jag ska få göra det utan specialtillstånd.

Dina löften är många, din trofasthet stor,
vi vill tacka, vi vill lovsjunga dej
för att du är vår Skapare, mäktig och god
och för att du aldrig ljuger, o nej.
Herre, led du oss fram, låt oss bli till hjälp för dem
som vi möter på vandringen hem.
Ge oss ljus till att se, gör oss villiga att be,
fyll vårt liv med din Ande, o Gud!

O Guds Ande, gör klart vad som hindrar ditt verk,
visa synden så vi ser: den är vår.
Vår förtröstan på Frälsaren uppväck och stärk,
den rättfärdighet vi får, den består!
Herre, led du oss fram...

Låt oss se Herren Jesus, hans godhet och makt,
att han lever nu och verkar idag,
att hans död och uppståndelse, så som han sagt,
ska ge kraft och mod till den som är svag.
Herre, led du oss fram...

Dina gåvor är många och rik är din nåd,
Herre, välj åt oss de gåvor du vill!
Lär oss bruka dem rätt och förvalta dem så
att det märks vad du har gett oss dem till.
Herre, led du oss fram...

Lär oss älska varandra och se vad det är
du har tänkt med att vi bor där vi bor.
Hjälp oss vittna om Jesus i vardagen här,
låt ditt ord nå ut kring hela vår jord.
Herre, led du oss fram...

Gud har skapat hela jorden

Första sången i barnpsalmboken Kyrksång (utgiven på Verbum) är en verklig pärla, värd att sjungas ofta och av hela församlingen, inte bara i söndagsskolan.

Tyvärr hindrar copyrightreglerna mej från att citera så mycket, men psalmen är, precis som t.ex. Måne och sol, trinitariskt uppbyggd (v. 1: "han har också skapat mig", "han är min far" 2: "när han dog för mig på korset / öppnade han himlens port" och v. 3: "i sin Bibel har han visat / vägen som vi har att gå").

Melodin är en fullträff! Köp Kyrksång och sjung!

Jag ser hans spår

En förbisedd sommarpsalm är Wallins:

Jag ser hans spår varhelst en kraft sig röjer,
en blomma doftar och ett ax sig böjer.
Utu den suck jag drar, den luft jag andas,
hans kärlek blandas.

Jag hör hans röst där sommarvinden susar,
där lunden sjunger och där floden brusar;
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mig hugsvala.

Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sig förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara!

Sången ska helst sjungas på Alice Tegnérs fina melodi (som tyvärr inte kom in i koralboken).

Är du glad, av hjärtat nöjd

En oförbrännerligt glad sång är Theodor Truvés söndagsskolsång "Är du glad, av hjärtat nöjd." Som vanligt när det gäller Truvé är det svårt att avgöra om sången är hans eget original eller en översättning från engelskan. Men även en översättning har ju som regel hög "verkshöjd", så ganska mycket Truvés sång är det i vilket fall som helst.

Både melodi och refräng påminner en hel del om Evert Taubes innehållsligt ganska annorlunda "Flickan i Havanna". Åtminstone refränglikheten är troligen ingen tillfällighet - "sjung, av hjärtat sjung". Men nog passar uppmaningen bättre i detta sammanhang.

En annan kuriositet: När jag för ca 20 år sedan hörde Thure Byström med fru sjunga sången på EFS-gården Sundet i Luleå (Gäddvik), ändrade han raden "sjung ock du och gläds i tron" till "sjung ock du och gläds, min själ" eftersom han som liten uppfattat det som om texten handlade om en citron (!) - jfr Birgitta Rudbergs bok "Det är saligt att samla citron". För rimmets skull har jag i nedanstående text istället ändrat raden till "Sjung du också, glad i tron".

Är du glad, av hjärtat nöjd, sjung då, sjung då,
lik en fågel full av fröjd sjung, av hjärtat sjung!
Om dig Herrens Ande rör, skynda dig, hans vilja gör,
verka, bed och ordet hör, sjung, av hjärtat sjung!
Du med hjärtats sång gör väl, fröjdar mången sorgsen själ,
Gud välsignar varje gång hjärtats enkla sång.

När du ser vad Jesus gjort, sjung då, sjung då,
prisa Gud för smått och stort, sjung, av hjärtat sjung,
hur han gått på stormigt hav, väckt den döde ur hans grav
och sitt liv för oss utgav - sjung, av hjärtat sjung!
Du med hjärtats sång gör väl, fröjdar mången sorgsen själ,
Gud välsignar varje gång hjärtats enkla sång.

Är du under sorger böjd, sjung då, sjung då,
det ger dig och andra fröjd, sjung, av hjärtat sjung!
Änglar sjunger kring Guds tron, prisar Faderns ende Son,
sjung du också, glad i tron, sjung, av hjärtat sjung!
Du med hjärtats sång gör väl, fröjdar mången sorgsen själ,
Gud välsignar varje gång hjärtats enkla sång.

Min Gud, jag är lycklig och glad

En härlig sommarmorgonsång för och med barnen är Margareta Melins (till melodi av Torgny Erséus):

Min Gud, jag är lycklig och glad
när jag vaknar och solen går opp.
Tusen tack för sommar och bad
och min starka och växande kropp.

Sången har bara två strofer, så nu har jag redan citerat hälften. Bäst att sluta, alltså. Men sången finns bl.a. insjungen på Lars-Åke Lundbergs klassiska skiva Vi sätter oss i ringen. Rekommenderas!

Bloggen til Leif Haugen

Jag måste bara få rekommendera Leif Haugens psalm-blogg. En otroligt välskriven presentation av mängder med klassiska psalmer och psalmförfattare. Inte minst Leifs formuleringsförmåga gör sajten till en stor läsupplevelse, men själva uppbyggelsevärdet är lika stort. Jag uppskattar också mycket de utförliga källhänvisningarna.

Tack, Leif, för en stor insats - hoppas att fler hittar till din blogg också från Sverige och de övriga grannländerna!

O vad världen nu är skön

En klassisk sommarpsalm med melodi av Mozart. Den bevisar att även en s.k. "svårsjungen" melodi kan bli älskad och sjungen, bara den sjungs tillräckligt ofta. Så att den sätter sej.

Texten tillskrevs tidigare Olga Kullgren, men numera den uppsaliensiske studentsångarledaren J A Josephsson.

Tyvärr har inledningsraden inte samm lydelse i Svenska kyrkans senaste psalmbokstillägg som i de flesta frikyrkornas (som sjunger O vad jorden). Nåja, den lilla skillnaden kanske vi kan överleva. Sången är hur som helst en reservationslös hyllning till Skaparen och ser sommaren som ett förebud om den nya Skapelsen, något som hör evigheten snarare än förgängelsen till.

O vad världen nu är skön,
klädd i sommardräkten.
Känn i skog, på äng, på sjön
milda, friska fläkten,
ljuva dofter, fågelsång.
Mänska, höj ock du din sång!

Jorden, smyckad som en brud,
högt lovsjunger Herren.
Jubla, lund i vårlig skrud,
ängder när och fjärran!
Allt hans Ande skapar nytt,
vinterns tunga välde flytt.

Skulle ej min själ, min mun
honom offer bringa,
helig sång av hjärtats grund
till Guds ära klinga?
Är vår jord så rik på fröjd,
o, hur blir då himlens höjd?

O, jag ser min Faders hand

Här kommer en klassisk psalm om skapelse och frälsning. Den är skriven av August Storm, samme man som skrev Tack min Gud, för vad som varit.

Psalmen är egentligen inte en utpräglad sommarpsalm, men bilderna från skapelsen är klart "somriga". Henry Nordins melodi från 1961 lyfter texten och har ofta framförts i körsammanhang, om än den kanske inte slagit igenom riktigt som allsång. Vilket den mycket väl skulle kunna göra, för den är inte alls svår.

O, jag ser min Faders hand
i naturens under,
hör i vågens skvalp mot strand
och i åskans dunder
samma röst, vars allmaktsord
bragte himmel, hav och jord
fram ur tomma intet,
fram ur tomma intet.

Varje kryp i jordens stoft,
himlens stjärneskara,
skogens susning, blommans doft,
rymderna de klara,
alla vittnar: Gud är stor!
Ja, i skapelsen han bor,
stor som ingen annan,
stor som ingen annan.

Skyar, stjärnor, blommors prakt
kan dock inte frälsa.
Jord och hav har inte makt
att med frid oss hälsa.
Gud tog människogestalt,
dog på korset, löste allt
som av synden bundits,
som av synden bundits.

Att förlåtelse vi fått
och från synden tvagits,
att från död till liv vi gått,
till Guds hjärta dragits,
det är störst av allt vi sport
en allsmäktig Gud har gjort,
och förblir det största,
och förblir det största.

Svenska folk, du borde tacka

Lewi Pethrus har skrivit en "nationalsång" med både text och (storståtlig) melodi, som börjar just "Svenska folk, du borde tacka / Gud för landet han dig gav." Resten av första versen känns lite mindre självklar ("där en gång vi får vår grav"(?), "där en älskad mor oss lärde bedja trosfrisk barnabön"(?)), men andra versen är en pärla:

Han (Gud) med fulla händer givit
riklig bärgning åt vårt land.
Bröd från slätten, malm från bergen,
allt är gåvor av hans hand.
Mörkgrön skog och blomsterängar,
sommarsol på evig snö
är ju gåvor som han strödde
rikligt över land och sjö.

Och även sista versen som börjar:

Svenska folk, du borde tacka,
tacka Gud av all din själ...

Det är absolut sant! Tack, Gud, för Sverige!

Svensk nationaldag med finländsk nationalpoet

Runebergs fosterländska psalm "Bevara, Gud, vårt fosterland" är fin att få sjunga både nu och då. Tyvärr har kommittén bakom 1986 års psalmbok uteslutit de viktiga slutverserna istället för de obsoleta och både teologiskt och mänskligt orimliga verserna 2-4 (enligt 1937 års strofnumrering). Nu gör jag de i mitt tycke "rätta" uteslutningarna - så att sången i sin helhet blir en bön - och publicerar psalmtexten med endast någon mycket liten ändring i övrigt.

Bevara, Gud, vårt fosterland!
Håll över det din starkhets hand
och var dess hägn i strid som frid,
i sorgens som i glädjens tid.

Gud, skydda detta kära land,
från sjö till sjö, från strand till strand.
Sänk över det din milda vård,
som sommardagg på rosengård.

Välsigna varje trofast själ,
som önskar det av hjärtat väl,
men slå vart ondskans uppsåt ned,
som vill dess fall och stör dess fred.

Låt det få bli och vara ditt,
befolkat, tryggat, glatt och fritt,
på kärlek bördigt som på råd
och uppfyllt av din Andes nåd.

Du hjälpte det ur mörker opp
liksom en blomma ur sin knopp,
så låt det ock till tidens slut
uti ditt ljus få vecklas ut.

Det ljuset är ditt helga ord,
en sol för himmel och för jord.
Giv att det klart här lysa må
och aldrig mer ifrån oss gå.

Text: Johan Ludvig Runeberg

Harry Martinsons sommarpsalm, då?

"De blomster som i marken bor / kan själen aldrig glömma" med melodi av Erland von Koch (lever han än?) som komponerade Anna-Karins och min bröllopsmarsch. Och med text av Harry M. Är inte det en sommarpsalm att tipsa om?

Jag tycker inte det. Men det beror inte på att jag anser dess teologiska lödighet alltför undermålig eller så - sommarpsalmer får gärna lysa av ren skapelseglädje - utan på att jag anser den vara en vinterpsalm!

En sommarpsalm jag sjunga må
i själens vinterdagar
och låta tungsint tanke gå
och mana sommarns hagar
att träda fram till sinnets stöd
i vinterns långa själanöd...

Slut citat, jag har nog redan överskridit citaträtten med flera procent.

Hur som helst - även om Martinson talar om vintern som ett själstillstånd tycker jag nog att psalmen passar bättre en grå november- eller januarisöndag. Faktiskt. Men jag har ännu inte hört någon som varit djärv nog att föreslå den då...

Fler sommarpsalmer

Den blomstertid nu kommer

En vänlig grönskas rika dräkt

I denna ljuva sommartid

Över berg och dal som en mjuk koral

Guds Lamm, hör, hela jorden

Följande sommarpsalm hör absolut till Rutströms härligaste texter. Den är här något bearbetad av bloggägaren men det dråpliga uttryckssättet är absolut Rutströms eget.

VID EN HÄLSOBRUNN

Guds Lamm, hör, hela jorden
vill hedra din person!
Din kyrka sjunger orden
i Andens kraft och ton,
med fågelskarors kvitter
är hela rymden full,
och tusen blomsters glitter
betäcker jordens mull.

Du själv är hälsobrunnen,
där livets flod upprann -
dess make är ej funnen,
kom, drick här alle man!
Ja, här bemöts vi lika
till hälsa för var själ,
kom fattiga och rika
och må här evigt väl!

Anders Carl Rutström, bearb. A.H.

I en djup, oändlig skog

Till Carl Olof Rosenius genialaste texter hör följande sång. Den har tyvärr ofta blivit styvmoderligt behandlad vid sångboksrevideringar och har inte tagits med i psalmboken. Men i Kyrkovisor från 1960 togs den med vid sidan av Anders Frostensons och Britt G Hallqvists då nyskrivna texter. Och det var den värd. Det är en sång för både barn och vuxna, med samma grundläggande teologi som t.ex. roseniuspsalmen Ängsliga hjärta.

Läs sången! Eller sjung den till Oscar Ahnfelts mysiga melodi.

I en djup, oändlig skog,
svart av moln, där åskan slog,
gick ett litet barn en gång
dagen lång,

ja, den dagen var så lång,
himlen mörk och skogen trång,
barnet i sin ensamhet
gick och grät,

grät och tänkte: aldrig mer
jag min faders boning ser,
här i mörker, köld och nöd
blir jag död.

Just då så förtvivlat var
molnen vek, och solen klar
glänste fram - och i dess ljus
faderns hus!

Allt var nu på stunden gott,
allt stod nu som förr det stått,
samma hem och samme far,
allt var kvar!

Så, Guds barn, går ofta du
djupt i mörker, kanske nu,
vet ej vart du kommen är,
vart det bär.

Men så visst som Gud är kvar
och en evigt trofast far,
skall du än få ljus och tröst
vid hans bröst.

Text: Carl Olof Rosenius

Sommarsånger inför heliga Trefaldighets dag

Gud, när du andas över vår jord

Himmelske Fader, ge åt oss alla

Måne och sol, vatten och vind

O Gud, som skapat vind och hav

Jag vill så gärna sjunga

En härlig lovsång och vårsång från vårt västra broderland:

Jag vill så gärna sjunga, ja hela dagen lång,
för tusen toner fyller själen min.
Ja, den som älskar Jesus har hjärtat fullt av sång,
för himmelriket tog han med dit in.

Han är den sanna solen med milt och fagert sken
som lockar fram de tusen blommor små,
och vinterkylan rymmer för vårvind varm och len
som lovar att vi sommar snart ska få.

Han är den livets källa som släcker själens törst,
den källan öppen står för vem som vill.
Där får vi alla dricka, vem än som kommit först,
hans nåd i evighet ska räcka till.

Att leva i hans kärlek är gästabud och fest,
han ger mej evigt liv till kropp och själ.
Så går min sång till honom, den vän som älskar mest,
som alltid ordnar allt för mej så väl.

Sigvard Engeset, övers. 1990 A.H.

Aftonsolen sjunker bakom bergen

En underbar kvällspsalm är följande med sin stämningsfulla folkmelodi:




1. Aftonsolen sjunker bakom bergen,
hälsar oss farväl så skön och blid.
Över nejden strör hon purpurfärgen,
i naturen råder stilla frid.
Sakta vattnets vågor slår mot stranden,
rodnande i guld står aftonskyn.
Ljuset bryter sej vid himlaranden,
vilken färgprakt, vilken härlig syn!

2. Allt är tyst, blott där i gröna lunden
fågelskaran sista drillen slår
och nu i den stilla aftonstunden
allt i frid till ro och vila går.
Nattens stjärnor snart på fästet blinkar,
vittnande om högre världars ljus,
skönt de tindrar och förtroligt vinkar
som en hälsning från vår Faders hus.

3. För den dag som nu har gått till ända,
o min frälsnings Gud, jag tackar dej!
Allt du låtit till mitt bästa vända,
hjälpt och tröstat och bevarat mej.
Som en fader ljuvligt sej förbarmar
över sina barn, så har ock du
burit mej på hulda fadersarmar
och ej tröttnat på ditt barn ännu.

4. Låt mej nu i natt, o Gud, få vila
skyddad av din faderliga makt!
Bjud din ängel till mitt läger ila
att omkring mej hålla trogen vakt.
Frid jag finner ej i hela världen,
endast, Gud, i dej min själ har ro.
Led mej, gode herde, väl på färden
tills jag får uti ditt rike bo!
Text: Anders Gustaf Lindqvist
Musik: Folkmelodi

I syndaförlåtelsens rike

I syndaförlåtelsens rike,
där dömda syndare får bli med,
där Gud med världen har slutit fred,
där måste djävulen vika.
Vår synd är sonad förrän vi förstod,
vår skuld betalats med Frälsarens blod,
och bort förbannelsen viker
i syndaförlåtelsens rike!

Rättfärdiggörelsens rike,
där allt är uppfyllt, vart krav, vart bud:
det ingen kunde, det gjorde Gud,
för honom alla är lika:
fördömda, ingenting i oss är gott,
men tänk, vi har evangeliet fått,
och aldrig löftena sviker
i syndaförlåtelsens rike!

Ett evigt liv jag nu äger:
tänk, Jesus tagit min sak på sej.
Jag glömmer allt som är bakom mej
i kraft av Golgata seger.
Min frälsning bygger på vad som där hänt,
och fast jag inte så mycket har känt
och inte varit den bäste:
i Jesus tron har sitt fäste.

I Jesus namn genom världen
med synden sonad, förlåten, glömd
och i ett bottenlöst havsdjup gömd,
med kurs mot himlen går färden.
En ny begynnelse får alla här,
som säger allting till Gud som det är,
den ende riktigt sej like
i syndaförlåtelsens rike!

I Jesus mäktiga händer
jag ber att alltid jag må förbli,
och när min vandringsdag är förbi
till Gud min ande jag sänder.
Då skall jag sjunga bland änglar de ord,
den sång som aldrig sjöngs här på vår jord,
en lovsång utan dess like
i Jesus eviga rike!

Jag har en underbar tjänst hos Gud

Den lutherska kallelsetankens höga visa är följande norska psalm av Mathias Orheim:

Jag har en underbar tjänst hos Gud,
att sköta träget och stilla,
där arbetskläder blir helgad skrud
och trohet krävs i det lilla.
Ja, skall jag en gång det stora få,
jag måste trogen min uppgift stå,
i Jesu fotspår med lydnad gå
och leva i Jesu vilja,
och leva i Jesu vilja.

Och när jag frågar mej varje dag:
hur kan jag bäst honom ära?
så ger han kraft att ta nya tag,
att leva enligt min lära.
Om av och till det blir vardagsgrått,
och det jag gör verkar trist och smått,
med bön och Bibel blir allting gott,
för Jesus är själv mej nära,
för Jesus är själv mej nära.

I allt Guds vilja är underbar:
han har vid ordet sej bundit,
där ädelstenar och guld jag har
till livets byggnadsverk funnit.
Och när jag en gång till svars blir ställd,
och domen över mitt liv blir fälld,
Guds verk i mej består provets eld,
allt annat har snart förbrunnit,
allt annat har snart förbrunnit.

Så är min kallelse stor för Gud
som kallat mej till mitt yrke,
där arbetströjan är helig skrud
och arbetsplatsen min kyrka.
Så har jag hos mej Guds frid och fred,
till det jag gör stiger änglar ned,
all Guds välsignelse har de med:
som dagen så är min styrka,
som dagen så är min styrka.

Mathias Orheim, övers. A.H.

Vardagskristen vill jag vara

Mathias Orheim, norsk förkunnare, var blind. Men han såg längre än de flesta. Läs t.ex. följande fina sång om vardagskristendom:

Vardagskristen vill jag vara,
syn för sägen bär Guds ord.
Samklang mellan liv och lära,
det är himlasång på jord.
Så som hav och sjöar vida
speglar himlen, klar och blå,
skall en vardagskristen sprida
festglans kring det vardagsgrå.

Vardagskristen, döpt till yrket,
född av Herrens Ande god,
han som helgar hem och verkstad,
skrivrum, kök och handelsbod.
Mynt och vara får Guds stämpel,
fusk på dörren visas då.
Altarljuset i Guds tempel
festglans ger det vardagsgrå.

Se nu var den sjuke sitter,
hör på den som ber om råd,
möt en sviken eller bitter,
hjälp varann att se Guds nåd.
Locka leendet ur tårar:
himlen ska du ana då.
Mitt i nöden får vi spåra
festglans i det vardagsgrå.

Vardagskristen vill jag vara,
syn för sägen bär Guds ord.
Samklang mellan liv och lära,
det är himlasång på jord.
Dör jag klädd i vardagskläder,
hemma får jag byta om!
Efter veckans slit mej gläder
festglans i Guds helgedom.

Mathias Orheim, övers. A.H.

Nog är det väl ändå en märkvärdig strid

En tänkvärd norsk sång om livet som kristen i "andliga lågkonjunkturer":

Nog är det väl ändå en märkvärdig strid
jag kämpar som kristen i stormarnas tid!
Då går det rätt ofta så underligt till,
och mycket kan ske som jag alls inte vill.

När vårljusa känslor blir svarta som natt
och rådlös jag frågar mej hur det är fatt,
det tycks som om hoppet och tron tagit slut
och kärleken for visst sin kos långt förut.

När väckelsen stelnar och mänskorna far
och få som vill höra Guds ord stannar kvar,
när syskonen somnar och fienden ler,
hur kan jag då ensam stå vakande mer?

När Jesus sej döljer och bönen är stängd,
och harpan i missmod på grenen är hängd,
när livet är bara ett stormande hav
och båten så liten - vad ska då bli av?

Då hör jag i stormen min Frälsares ord!
Jag trodde han sov, men han är då ombord!
Går båten till botten så blir den vår grav,
men aldrig ska Jesus och jag gå i kvav!

Mathias Orheim, A.H.

Å å å å vad Gud är god mot mej

En annan sång som också är lätt att bygga på är den här sången. Antingen bygger man på med en ny rad som sjungs tre gånger - upprepning istället för rim alltså - eller också sjunger man något i stil med nedanstående:

Å å å å vad Gud är god mot mej,
å å å å vad Gud är god mot mej,
å å å å vad Gud är god mot mej,
aldrig kan jag glömma vad han gjort för mej.

Han hör mej när jag beder - vad Gud är god mot mej,
sitt bord för mej bereder - vad Gud är god mot mej,
till himmelen mej leder - vad Gud är god mot mej,
aldrig kan jag glömma vad han gjort för mej.

Å å å å vad Gud är god mot mej...

Vilken mäktig Gud vi har

En enkel och rolig sång som går att bygga på med hur många (eller få) verser man vill är den kända sången

Vilken mäktig Gud vi har,
vilken mäktig Gud vi har,
vilken mäktig Gud vi har,
vilken mäktig Gud vi har!

En försångare kan lätt få församlingen att sjunga in vilka minnesord som helst, t.ex.:

Han har skapat dej och mej...

Han är full av nåd och makt...

Han står fast vid sina ord...

Han har dött för dej och mej...

Han har uppstått ur sin grav...

Han har sänt sin Ande hit...

Han vill möta dej och mej...

Han vill föda oss på nytt...

Han står fast vid sina ord...

Han ska göra allting nytt...

Han är värd vårt lov och pris...

Vilken mäktig Gud vi har...

Sjung Guds lov

En psalm om psalmsång har vi fått från Norge:

Sjung Guds lov, för det är rätt:
Gud vårt tack förtjänar.
Hos vår Herre sej till ett
nåd och makt förenar.
God mot alla, god mot dej
han var dag sej visar.
Det i sanning passar sej
att vi honom prisar.

Sjung när frestarn framme är,
han då måste vika.
Psalmens friska toner är
änglahärar lika.
Runt oss lurar synd och skam,
som vi ofta märker,
men en psalm där du går fram
tron och hoppet stärker.

Sjung en lovsång, för det är
makt i dessa toner.
Över jordens gravar bär
de till himlens troner.
Herren är din käpp och stav,
all din sorg och smärta
innan du vet ordet av
stillats vid hans hjärta.

J. Dahl, övers. A.H.

Dina löften är många

Sigurd Lunde, tidigare biskop i Stavanger, har gjort både text och melodi till en fin pingstpsalm som jag försökt översätta:

1. Dina löften är många, din trofasthet stor,
vi vill tacka, vi vill lovsjunga dej
för att du är vår Skapare, mäktig och god,
och för att du aldrig ljuger, o nej!
Herre, led du oss fram,
låt oss bli till hjälp för dem
som vi möter på vandringen hem.
Ge oss ljus till att se,
gör oss villiga att be:
fyll vårt liv med din Ande, o Gud!

2. O Guds Ande, gör klart vad som hindrar ditt verk,
visa synden så vi ser: den är vår.
Vår förtröstan på Frälsaren uppväck och stärk:
den rättfärdighet vi får, den består!
Herre, led du oss fram...

3. Låt oss se Herren Jesus, hans godhet och makt,
att han lever här och verkar idag,
att hans död och uppståndelse, så som han sagt,
ska ge kraft och mod till den som är svag!
Herre, led du oss fram...

4. Dina löften är många och rik är din nåd,
Herre, välj åt oss de gåvor du vill!
Lär oss bruka dem rätt och förvalta dem så
att det märks vad du har gett oss dem till.
Herre, led du oss fram...

5. Lär oss älska varandra och se vad det är
du har tänkt med att vi bor där vi bor.
Hjälp oss vittna om Jesus i vardagen här,
låt ditt ord nå ut till hela vår jord.
Herre, led du oss fram...

Från himlen kom en väldig vind

Från himlen kom en väldig vind,
en väldig vind,
med eld till lärjungskaran in.
Halleluja, halleluja!

Guds Ande var å färde då,
och folket kom och hörde på.

Och Sankte Pär i Anden stark,
bar vittnesbörd om allt Guds verk

och först och främst om Jesus Krist,
Allt folket kände då sin brist.

Man sökte då Guds fred och nåd:
"Ni män och bröder, ge oss råd."

"I Jesu namn låt döpa er,
till syndernas förlåtelse.

Som gåva ska ni alla då
den heliga Guds Ande få."

Det skedde som ett åsknedslag,
Guds kyrka föddes denna dag.

Det såddes ut ett litet frö,
till synes dömt att fruktlöst dö.

Det växte till ett väldigt träd,
och himlens fåglar bygger där.

Av Herrens Ande och hans ord
Guds kyrka växer på vår jord.

Vi tackar Gud, som hör oss bäst,
som hör oss bäst,
för pingstens underbara fest,
halleluja, halleluja!

M. B. Landstad, övers. A.H.

Sjung högt, Guds folk, han håller ord

Sjung högt, Guds folk, han håller ord:
nu är det åter pingst på jord.
Guds Ande med Guds välbehag,
han kommer till oss än i dag.

Han kommer till sin kyrkas hem
som förut i Jerusalem.
Han är med evangelium
hos dem som nu ger ordet rum.

Än kommer han i eld och storm
och river sönder stelnad form,
än kommer han med sakta sus
och fyller oss med liv och ljus.

Välkommen, pingstens kära dag!
Nu känner vi Guds andetag,
nu vaknar livet av hans ord,
nu grönskar det ur mörka jord.

Guds Ande, döden från oss driv
och tänd i oss ditt eget liv.
Ta bort var ond och bitter tagg
och läk oss med din kärleks dagg.

Vårt hjärta utan dig är dött,
av synden härjat och förött,
som eldstad utan eld och glöd,
som brusten sträng som aldrig ljöd.

Kom ned som liv till öde fält!
Kom ned som eld till kalla tält!
Kom ned som sol till frusen äng!
Kom ned som ljud till brusten sträng!

Kom ned till oss med tunga ny,
så lovsång går från stad och by,
tills med din änglakör en gång
vi sjunger himlens nya sång!

Elias Blix, övers. A.H.

Gud är kärlek, Jesus lever

En av de kortaste församlingssånger jag vet (mel. Gunno Södersten) må väl få citeras i sin helhet:

Gud är kärlek,
Jesus lever,
den helige Ande verkar idag.

Nu är det pingst

Nu är det pingst. I vårdräkt skön
står lunden doftande och grön,
och tusen fåglar sjunger glatt
i trädens kronor dag och natt.

Med nyfödd skönhet, kraft och hopp
naturens liv har vaknat opp.
I solsken jorden badar sällt
och blommor smyckar skog och fält.

Men säg, min själ, har du väl fått
i pingstens glädje del och lott?
Kan du med glada lovsångsljud
för Andens gåva tacka Gud?

Har du med Jesus blivit nöjd
och så fått smaka Andens fröjd?
Ja, är du löst ur syndens garn,
ett fritt, ett levande Guds barn?

Nu är det pingst, nu är det tid
att få Guds Ande, ljus och frid.
Guds Ande, fräls oss, du som kan,
och lär oss älska helt varann.

Lina Sandell, Carl Boberg, A.H.

Jag går aldrig ensam här

En suverän sång så här i himmelsfärdstider är ju denna enkla barnfavorit:

Jag går aldrig ensam här,
ensam här, ensam här,
jag går aldrig ensam här,
Jesus han har sagt:
Jag är med er
alla dagar, alla dagar,
jag är med er
intill tidens slut.

Precis som den här (med rörelser) som gärna finge vara alla kristnas "morgongymnastik":

Jesus kärlek är så underbar,
Jesus kärlek är så underbar,
Jesus kärlek är så underbar,
kärlek så underbar.
Så hög, jag kan ej gå över den,
så djup, jag kan ej gå under den,
så vid, jag kan ej gå ut ur den,
kärlek så underbar!

Jesus lever, graven brast

Jesus lever, graven brast!
Allt är underlagt hans välde.
Nu det står som klippan fast,
att hans död som lösen gällde.
Så blev döden vänd i seger:
graven brast och Jesus lever!

Jag har vunnit, Jesus vann!
Han gjort allt vad lagen kräver.
Jesus mörkrets furste band,
jag en dyrköpt frihet äger.
Öppen har jag himlen funnit,
Jesus vann och jag har vunnit!

Text: Johan Nordahl Brun, övers. A.H. Musik: Andrew L Skoog

Mitt hopp är byggt i evighet

Mitt hopp är byggt i evighet
på Herren, vår rättfärdighet.
Ej något eget bär jag fram
men litar helt på Jesu namn.
På klippan Kristus står mitt hus,
han är mitt fäste och mitt ljus,
allt annat flyr i stormens brus.

När jag är trött och i beråd
jag finner vila i hans nåd.
När stormen yr kring strand och skär
har jag mitt säkra fäste där.
På klippan Kristus står mitt hus,
han är mitt fäste och mitt ljus,
allt annat flyr i stormens brus.

Hans löftesord, hans blodsförbund,
det bär mej till min sista stund.
När varje jordiskt hopp förgår,
är han mitt hopp, och han består.
På klippan Kristus står mitt hus,
han är mitt fäste och mitt ljus,
allt annat flyr i stormens brus.

När jag hör domsbasunens ljud,
låt mej bli funnen i dej, Gud,
stå klädd i din rättfärdighet,
få prisa dej i evighet.
På klippan Kristus står mitt hus,
han är mitt fäste och mitt ljus,
allt annat flyr i stormens brus.

Edvard Mote, övers. A.H. 2003

Vår Fader, låt ditt starka ord

Vår Fader, låt ditt starka ord
ta makten på vår jord!
Gör något åt din örtagård
som full av tistlar står.
Visst finns din gröda där,
men ack, så tunn den är,
så lite den din kraft har känt
i ord och sakrament!

Kom Jesus, du som frälsa vill,
och se hur det står till!
Av döpta vimlar Norden än,
men tron, var brinner den?
Vad hjälper det vi vet
vad du för världen led,
när vi ej satan står emot
i tro på vad du gjort?

Kom, helge Ande, du vår skatt!
Dej ber vi dag och natt
om samma tro och samma kraft
som dina vittnen haft,
då kristenheten stod
med stark och stadig rot,
med frukt som alla kunde se.
O Herre, låt så ske!

H.A.Brorson 1765, övers. 1992, 2007

Välsignad är du, Jesus Krist

Välsignad är du, Jesus Krist!
Din död har räddat mången.
Som Simson välte du till sist
den makt som höll dej fången.
Och mörkrets stora, stängda port,
den bar du bort,
fastän din dag var gången.

Från korsets stam du lyftes av
och bars till örtagården.
Där sattes du i Josefs grav,
Pilatus stod för vården.
Du blev Guds sköna, gröna kvist,
o Jesus Krist!
En evig sommar spår den.

Tack, Jesus, att min vilas tid
i stillhet ska förflyta.
För din skull får jag ro och frid,
hur Satan än kan ryta.
Du håller vakt om mina ben
bland mull och sten -
vem törs då friden bryta?

För gott ska alla kroppens men
i graven stängas inne.
Jag ska gå ut helt frisk och ren,
all synd och brist försvinner.
Det gamla då som rök förgår,
när upp jag står,
nytt liv med dej jag finner!

Petter Dass 1700 ca, övers. A.H. 1993, 2006

Varför har Pilatus skrivit

Varför har Pilatus skrivit
“Jesus, judakonungen”
på det kors, där Herren blivit
räknad bland ogärningsmän?
“Vad jag skrivit, skall stå kvar”,
det är allt vi får till svar.
Utan jordisk makt och ära
Jesus konungs namn får bära.

Skriv dej, Jesus, på mitt hjärta,
du min Konung och min Gud,
att ej lust, ej heller smärta,
dej förmår att plåna ut.
Denna inskrift på mej sätt:
“Jesus ifrån Nasaret.”
Det är allt jag vill begära,
du min salighet och ära!

Thomas Kingo 1689, övers. A.H. 1992

De tog Guds Son till fånga

De tog Guds Son till fånga.
Men jag blev löst och fri
från fjättrarna, de många
som jag låg bunden i.
Min synd, min tunga börda,
bands hårdhänt fast på dej.
Då blev de band förstörda,
som hade plågat mej.

Jag ber dej nu att banden,
som du blev bunden med,
ska binda mej i anden
vid dej, som för mej led.
Ja, ta mej med på färden
från död till liv, så jag
kan tjäna dej i världen
intill min sista dag.

Hallgrimur Peturson 1659, Bernt Stöylen 1924, A.H. 1993

Du som med Guds frid mej hälsar

Du som med Guds frid mej hälsar,
jag som faller, du som frälsar,
du med svar och jag med rop,
du med nåden, jag med skammen,
jag med bönen, du med amen,
o så väl vi går ihop!

Christian Richardt 1880, övers. A.H. 1993

Löst från gamla träldomsband

Löst från gamla träldomsband,
löst till frihet av Guds hand,
kristen, lägg ej på dej sen
något träldomsok igen!
Göm i hjärtat korsets ord,
följ din store vän och bror
och var fri var än du bor.

Löst och fri från mänskobud
fråga dej: vad önskar Gud?
Dyrka inte form och skick
som Guds vigning aldrig fick.
Ingen människa tillbed,
gör ej heller själv dej bred,
trampa blott den onde ned.

Allt är ert! Ja ditt, märk väl:
var då inte syndens träl!
Jesus gottgjort Adams fall,
hans och din är världen all.
Barn i huset redan här,
barn till Gud som har dej kär,
köpt med Kristi blod du är,

fri, men i all evighet
fäst vid Guds barmhärtighet -
fri och fäst blir samma sak
under hemmets höga tak -
kallad att till Guds behag
tjäna andra varje dag
fylld av Kristi sinnelag.

Du vår Frälsare, hos dej
får en kristen lära sej
att stå fri från bud och lag
men med svaga vara svag.
Din är äran, Herre, som
tjänande till världen kom
och till tjänst oss vände om.

Text: Gustav Jensen , övers. A.H. 1998
Musik: Ur 1697 års koralbok, alt. A.H.

Uppstått har Jesus, hurra, hurra

Fortfarande är vi ju i påskens tid och varje söndag är en liten påskdag. Margareta Melins och Lars Åke Lundbergs fina "Uppstått har Jesus" förtjänar att sjungas oftare än vi brukar göra. Vilken underbar sanning som uttrycks t.ex. i följande mening: Tack, Herre, att döden blir kort!

Till härlighetens land igen

En härlig gammal psalm på Kristi Himmelsfärds dag. Tillsammans med "Halleluja, sjung om Jesus" är den ett "måste" vid gökottefirandet. (Varför skrivs det inte fler "gökottepsalmer" egentligen?).

Johan Olof Wallin skrev psalmen i en anda av påtaglig hinsideslängtan, men försummar fördenskull inte att "akta på sitt kall" i väntan på Jesus återkomst.

Till härlighetens land igen
jag ser dig, Jesus, fara.
Men jag på jorden måste än
en gäst och främling vara.
Långt från mitt hem jag vandrar här,
mitt sällskap sorg och möda är.

Långt från min Faders hus jag går,
ack Herre, huru länge?
Men dit mitt öga inte når,
mitt hjärtas bön sig tränger,
den outsäglig, innerlig
skall dela skyn och hinna dig.

En skymt jag då i tron får se
utav det goda landet,
där du från mig ej skiljes mer,
där löst ur syndabandet
bland helgonen jag, fri och glad,
får bo i levande Guds stad.

Där uppe är det ingen natt
och ingen gråt och smärta.
Där uppe är min högsta skatt,
dit söker sig mitt hjärta,
till himlen och min Frälsare,
till glädjen världen ej kan ge.

Och som du for du komma skall,
o Jesus, hit tillbaka.
Jag här vill akta på mitt kall,
jag bedja vill och vaka.
Jag vet ej stund, jag vet ej dag,
men dagligt dig förbidar jag.

Och salig är den tjänaren,
som du så finner göra,
när sist du komma skall igen.
Du honom lovat föra
till glädje och odödlighet
uti din Faders härlighet.

Jag lyfter ögat mot himmelen

En underbar psalm av Johan Ludvig Runeberg, faktiskt förtjänstfullt bearbetad inför 1986 års psalmbok. Oskar Lindbergs melodi från 1917 används inte i Finland, men måste med sin folkviseaktiga ton betraktas som mer passande till texten än Lagis finländska. (Lite kul att den svenska melodin går i moll, men den finländska i dur!).

Sången förtjänar att sjungas oftare, inte minst bland och med barn.

Jag lyfter ögat mot himmelen
och knäpper hop mina händer.
Du käre Gud, som är barnens vän,
till dig min tanke jag vänder.

Jag är så glad att få tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst att du ser på mig,
och vad jag ber vill du höra.

Tack för allt gott du mig ständigt ger
att känna, älska och äga.
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan nämna och säga.

Så skydda mig med din starka hand,
du Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike!

Valborgssången

Det finns en sång som jag förknippar med Valborgsmässoaftonen mer än någon annan sång. Och det är Lina Sandells fina översättning av G F Fickerts "O att den elden redan brunne, som du, o Jesus, tända vill"!

Flera av sångens verser handlar om eld och värme, Guds gode Andes eld, och sången passar så underbart fint så här mellan påsk och pingst!

O, att den elden redan brunne,
som du, o Jesus, tända vill!
O, att all världen redan funne
den frid som hör Guds rike till!

Visst glimmar det i mörka natten
en liten gnista här och där,
visst är den stora frälsningsskatten
för månget hjärta dyr och kär,

men låt den elden spridas vida,
och gör den skatten vida känd!
I tron ditt löfte vi förbida,
att Anden rikligt blir oss sänd!

Ja, kom, o Jesus till oss alla
och värm oss med din kärleksglöd!
Låt oss ej längre gå så kalla
för egen och för andras nöd.

Låt nådens bud till alla föras,
ge åt ditt rikes framgång fart,
så att ditt lov dock måtte höras
från alla världens ändar snart!

Smält allt vad åtskilt är tillsamman,
gör varmt vad nu är ljumt och kallt,
blås liv i svaga kärleksflamman
och bliv du själv vårt allt i allt!

Påsksånger

Påsktiden är inte slut än - fortsätt sjunga! "Uppstått har Jesus, hurra, hurra", "Vad ljus över griften" och "Livet vann, dess namn är Jesus". Med flera med flera sånger. De vanliga påskgudstjänsterna räcker helt enkelt inte till för att sjunga dem alla. Så sjung hemma också! Och sjung även kommande söndagar. Varje söndag är en Kristi uppståndelses fest! Året om!

Minst 10 påsksånger borde vi väl sjunga i hemmen denna underbara tid? Välj t.ex. bland följande:

De trodde att Jesus var borta
Detta är den stora dagen
Dina händer är fulla av blommor
Du segern oss förkunnar
Han lever - o min ande, känn
Han är uppstånden, halleluja!
I dödens bojor Kristus låg
Jesus lever, graven brast
Kristus lever - underbara ord
Kristus är uppstånden, fröjda dig, min själ
Livet vann, dess namn är Jesus
På påskdagens morgon i gryningens ljus
Upp, min tunga
Uppstått har Jesus, hurra, hurra
Vad ljus över griften
Vid gryende dag

Psalmmaraton

Vi får väl se - men det finns en idé om att sjunga igenom de 325 första sångerna i Svenska psalmboken (som ju är desamma som i Segertoner, Palmer och sånger m.m) någon gång under hösten. För att fira att den ekumeniska psalmboksdelen varit i bruk i ungefär 20 år. Något liknande "maraton" skulle säkert kunna genomföras med andra sång- och psalmböcker. Som engångsgrej av lite PR-mässig karaktär - men också till verklig uppbyggelse. Det är sällan vi tar oss tid att verkligen sjunga de sånger vi har.