Jag är en fattig främling bara (I am a poor, wayfaring stranger)

1. Jag är en fattig främling bara,
och över jorden går min färd,
men det blir ingen nöd och fara
i himlens evigt ljusa värld.
Där får jag se min Gud och Fader,
där klingar sången nyuppstämd!
Jag måste fara över floden,
men sedan har jag kommit hem.

2. Jag vet att köld och skyfall stör mej,
och branta stup jag kring mej ser,
men gyllne fält jag har framför mej,
där ingen dör och gråter mer.
Där får jag se mitt rätta hemland,
där är Guds stad, Jerusalem.
Jag måste fara över floden,
men sedan har jag kommit hem.

3. Jag snart är fri från varje prövning
och livets segerkrans blir min.
Det kors jag bar på här som övning
lyfts av när jag hos Gud går in.

Så många ser jag där - och Jesus,
som dog för mej och alla dem.
Jag måste fara över floden,
men sedan har jag kommit hem.

Text och musik: Negro Spiritual, övers. A.H. 2010

När alla helgon tågar in (Oh, when the saints)

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

när alla helgon tågar in.

När inte solen lyser mer,

när inte solen lyser mer,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

som i din härlighet dej ser.

1. Ännu går vi i de fotspår,

där Guds helgon gått förut.

Men en dag får vi förenas

i en glädje utan slut.

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,
Gud, låt mej vara med i den skaran,
när alla helgon tågar in.

När månen blivit röd som blod,

när månen blivit röd som blod,

Gud, låt mej vara med i den skaran

som av ditt löfte hämtat mod.

2. Några säger att den bönen

bara är helt tomma ord,

men jag väntar på en morgon

med ny himmel och ny jord.

När alla helgon tågar in,

när alla helgon tågar in,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

när alla helgon tågar in.

När alla hör basunens ljud,

när alla hör basunens ljud,

Gud, låt mej vara med i den skaran,

som ska få bo hos dej, o Gud.

Oh, when the saints go marching in,

oh, when the saints go marching in,

oh Lord, I want to be in that number,

oh when the saints go marching in.

Text: Spiritual

Övers. A.H. 2010

Jag blir så glad när jag ser dej

Jag blir så glad när jag ser dej,
jag blir så glad när jag ser dej,
jag blir så glad när jag ser dej,
jag blir så glad, så glad,

så glad när jag ser dej.

Det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred, Guds fred,

Guds fred jag vill ge dej.

Hevenu shalom alechem,
hevenu shalom alechem,
hevenu shalom alechem,
hevenu shalom, shalom,

shalom aleichem.

Låt oss dela det bröd som Herren ger

1. //: Låt oss dela det bröd som Herren ger ://
Vi får del av hans kropp,
av uppståndelsens liv och hopp.
O Jesus, ge oss din frid.

2. //: Låt oss dela det vin som Herren ger ://
Vi får del av hans blod
till förlåtelse, liv och mod.
O Jesus, ge oss din frid.

3. //: Låt oss dela den glädje Herren ger ://
Ja, i tillbedjan ser
vi nu solen som ej går ner.
O Jesus, ge oss din frid.

Text: Negro Spiritual, fri övers. A.H. 2010 [rev. 20101011]. En annan övers. (av Lars Åke Lundberg) finns i SvPs1986:75
Musik: N.S.

Nu triumferar Herren Krist

1. Nu triumferar Herren Krist,
och döden har sitt välde mist.
Halleluja, halleluja!
Vi prisar nu i evighet
Guds stora makt och härlighet.
Halleluja, halleluja!

2. Nu kan oss inget skada här,
hur väldig ondskans makt än är.
Halleluja, halleluja!
Se, döden lidit nederlag
och trygga bor Guds barn i dag.
Halleluja, halleluja!

*3. Pris vare Fadern som oss bär,
och Sonen, Herren Jesus kär.
Halleluja, halleluja!
Den helge Ande likaså
ska evighetens lovsång få.
Halleluja, halleluja!

Text: Kaspar Stolshagen (1550-1594) "Heut´ triumphieret Gottes Sohn", övers. A.H. 2010
Musik: Tryckt hos B. Gesius 1601, sats Johann Sebastian Bach

Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå

1. Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå.
Jag tackar för tjänsten du låtit mej få.
Du förde mej hit från min självvalda färd.
Jag prisar dej, Jesus, för det är du värd!

2. Din nåd är så stor, du var god mot mej, Gud.
Den synd jag bekände du plånade ut.
Så låt mej få vittna om allt du mej gav,
din närhet och kärlek från vagga till grav.

3. Ja, låt mej få följa dej vart du än går,
och lär mej att se vad du ser och förstår,
att tala ditt ord på ditt värmande sätt,
att verka och be för de fattigas rätt.

4. Från lättja och högfärd gör, Herre, mej fri,
från osaltat tal och från tomt hyckleri,
från vanor som gör mej förkrympt eller skygg.
O Herre, gå med mej, så vandrar jag trygg!

5. Så vill jag dej tjäna så långt jag förmår,
till skälvande händer, till grånande hår.
Om felsteg försvagar och vägen blir tung,
låt själen på nytt få bli örnstark och ung!

6. Ja, mej med din nåd och förlåtelse stärk
att leva och brinna för kärlekens verk!
Min krans är i himlen, mitt kors har jag här.
Barmhärtige Gud, jag din tjänare är.

Text: Sigvald Skavlan 1893 (54 år), övers. A.H. 2010