Rättfärdighet och salig död

1. Rättfärdighet och salig död,
de två hör stadigt samman
som fågelsång med morgonglöd
vid första solskensflamman.
Ja, de kan aldrig skiljas åt,
men evigt blir det natt och gråt,
där Anden ej fått råda.

2. Att kämpa Kristi goda strid
och genom livets öden
ha hans rättfärdighet och frid,
ger liv i själva döden.
Väl dem som står i Kristi sold
och ej sej gav i mörkrets våld!
I frid de hem får fara.

Text: N F S Grundtvig, Oscar Mannström, A.H. 2012
Musik: Carl Nielsen

Vem är han, barnet som lagts till ro

1. Vem är han, barnet som lagts till ro
och sover nu hos Maria,
som änglars kör sjunger lovsång för,
likt herdarna i det fria?
Han är Kristus, Guds Son, vår Kung,
med änglar, herdar din lovsång sjung!
Fram, fram för att hylla nu
vår Frälsare, född av Maria!

2. Men varför bor han så fattig här,
som med allt gott vill oss glädja?
O bäva, jord, när du ser Guds Ord
så tyst för syndare vädja!
Synd och skuld ska han ta på sej,
bli dömd och korsfäst för dej och mejj.
Se, se att Guds Ord är kött,
vår Frälsare, född av Maria!

3. Kom, bär din gåva till honom fram,
som ger oss gåvor så sköna!
När kungars Kung gör dej evigt ung,
må kärlek honom då kröna!
Sjung, sjung, ja sjung även du,
när jungfrun nynnar sin vaggsång nu.
Gläds, gläds att Guds Son är född,
vår Frälsare, född av Maria!

Över mörka djup

1. Över mörka djup,
invid branta stup
går din väg till himlens land.
Faror lurar där
och du gripen är
av förtvivlans hårda hand.
Lita på din Gud, han är nära!
Över alla djup vill han bära.
Fadershandens kraft aldrig sviker -
ljuvliga, säkra tro!

2. Syndens hårda tvång
tystar mångas sång,
tomt och ödsligt ter det sej.
Genom tårad blick
i ett hopplöst skick
syns den smala väg för dej.
Lita på din Gud...

3. Gå med Gud, min själ,
så ska allt bli väl
fast den mörka natt syns lång.
Morgonstjärnan klar
uppgår underbar
och din klagan byts i sång.
Lita på din Gud...

Guds underbara nåd mot mej

1. Guds underbara nåd mot mej
jag aldrig fatta kan,
att han, fast jag ovärdig var,
i nåd mej tog sej an.
Men jag vet på vem jag tror
och är förvissad att han är mäktig
att till sin dag bevara
vad han mej anförtrott av nåd!

2. Jag lyckas aldrig helt förstå
hans kärlek, trofasthet,
och hur förtröstan på hans ord
mej skänkte salighet.
Men jag vet...

3. Jag fattar inte Andens verk
med hårda syndaren,
hur genom ordets ljus han för
till tron på Frälsaren.
Men jag vet...

4. Jag anar ej om mina dar
blir många eller få,
och ej var faror möter mej
på vägen jag ska gå.
Men jag vet...

5. Jag vet ej om min kropp blir lagd
i graven, mörk och trång,
förrän jag Herren möta skall
med kropp och själ en gång.
Men jag vet på vem jag tror...

Ding dong, juleklang oss når

1. Ding dong, juleklang oss når,
från ovan oss den rör vid.
Himlen för oss öppen står
och änglars lovsång hör vi:
//: Gloria, Hosianna in excelsis! ://
(Ära ske Herren Gud i höjden!)

2. Må vår bön och lovsång då
mot himmelen sej svinga,
kyrkans alla klockor gå
och jordens gensvar ringa:
//: Gloria, Hosianna in excelsis! ://
(Ära ske Herren Gud i höjden!).

Guds frid vi önskar er i jul

1. Guds frid vi önskar er i jul
med glädje utan mått,
för född är Jesus, Frälsaren,
som himlens uppdrag fått
att rädda oss från mörkrets makt
när vi helt vilse gått - 
ett budskap med glädje och tröst,
glädje och tröst,
ett budskap med glädje och tröst!

2. I Betlehem i Juda land
blev Gudabarnet fött
och lagt på halm i krubban
för att få sova sött.
Vem kunde se och ana
att Ordet blivit kött -
ett budskap med glädje och tröst...

3. Från Gud vår Far i himlen
en änglaskara kom
till markens häpna herdar,
som genast vände om
till stan där deras jubel 
bröt fram allt eftersom -
ett budskap med glädje och tröst...

4. Var inte rädda, gläd er nu,
så hade ängeln sagt:
i dag är född en Frälsare
just här i denna trakt,
som räddar dem som hör och tror
från satans mörka makt -
ett budskap med glädje och tröst...

5. Nu sjung till Herrens ära,
ja, alla ni som kan!
Som vänner och som syskon
omfamna nu varann!
Vid denna sköna högtid
vi hoppet återfann -
ett budskap med glädje och tröst...

Glad ända in

1. Glad ända in
sjunga jag vill,
Jesus är min,
allt hör mej till.
Gud har mej kär,
nåden är fri,
lycklig jag är,
mer ska jag bli.

2. Borta jag var, 
fjärran från Gud,
gav inget svar
när jag fick bud,
hörde ej på,
lyssnade ej.
Var jag väl då
lycklig? O nej!

3. Kom så min vän, 
väckte mitt hopp,
tog mej igen,
reste mej opp,
löste min själ,
nu i hans famn
mår jag så väl.
Pris ske hans namn!

4. Ingen har mer
kärlek än den
livet här ger
ut för sin vän.
Jesus han tog
bördan på sej,
villigt han dog
även för mej.

5. Leva av nåd
- saliga lott!
Känna Guds råd,
- ja, det är gott!
Lär mej nu gå
kärlekens väg,
kronan att få,
Jesus, hos dej!

Text: Nils Frykman, bearb. A. H. 2012
Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg

Tro på vår Herre, älska varandra

1. Tro på vår Herre, älska varandra,
detta är grunden till lycka och frid.
Må vi oss lära
troslivet nära,
så att vår kärlek tillväxer därvid!

2. Hade jag allt, men kärleken icke
kvar i mitt hjärta, vad vore jag då?
Skal utan kärna,
irrande stjärna,
måste till sist ut i mörkret bortgå.

3. Har du ett större ljus än din broder,
visa då detta i kärlek, ty märk:
tron intet gäller,
bönen ej heller,
om den ej åtföljs av kärlekens verk.

4. Rena mitt hjärta, helga mitt sinne,
slut mej, o Herre, i kärlekens famn.
Broderlig gör mej,
led mej och för mej,
så att i allt jag må ära ditt namn.

Text: Nils Frykman
Musik: Johannes Alfred Hultman

Här kommer, Jesus, dina små

1. Här kommer, Jesus, dina små!
I Betlehem vi hälsar på.
Men ge oss ljus och hjälp oss du
att hitta vägen till dej nu!

2. Med sång vi springer till dej in
och böjer knä vid krubban din.
O stora stund, o klara natt,
då du blev född, vår största skatt!

3. Välkommen från din himmelssal
till denna världens tåredal,
där man dej inget annat bjöd
än stall och krubba, kors och död!

4. Men Jesus, hur kan det gå till
att många än dej glömma vill
och inte mer den kärlek ser
som gjorde att du kom hit ner?

5. Så låt oss se den nu igen,
du som är allas bäste vän,
så var och en vill vända om 
och tro på dej som till oss kom.

6. Låt ingenting på jordens rund
oss locka från vårt dopförbund,
men låt vår största längtan stå
till dej, till dej, som älskat så.

7. Så ska det ske att vi en gång
bland alla helgons jubelsång
i himlens sköna paradis
får prisa dej på änglavis.

8. Här står vi alla nu på rad
kring dej, som gör vår jul så glad!
Men led oss så vi möts igen
en gång hos dej i himmelen!

Här är fruktan. Tanken famlar

1. Här är fruktan. Tanken famlar
mot en tid för ögat skymd,
vet ej vilka moln sig samlar
kring dess obekanta rymd.
Led oss, Jesus, stöd och värna,
lys oss, klara morgonstjärna,
på vår dunkla vandringsstig
fram till målet, hem till dig.

2. Här är väntan. Hjärtat brinner
av begär som flammar högt,
söker vad det icke finner,
finner vad det icke sökt.
Lär oss, Jesus, att oss nöja
med din nåd och hoppet höja
mot den evighet, där först
stillad blir vår sällhetstörst.

Text: Johan Olof Wallin, bearb. A.H. 2012
Muaik: Jacob Hintze 1678 (56 år)

Kom, Guds Ande, styr vår hand

1. Kom, Guds Ande, styr vår hand,
led med ljus från himlens land,
tänd de helga tungors brand.
- - -
Kom, de fattigas Försvar,
Hjälpare så underbar,
du som själens natt gör klar.

2. Tröstare i all vår nöd,
du som mänskoanden bjöd
nådens ljuva himlabröd,
- - -
efter mödan ger du ro,
under hettan skuggat bo,
tårat öga hoppfull tro.

3. Ljus, gjut ut din salighet
över hem och menighet,
fyll med fröjd din kristenhet.
- - -
Utan dig, ditt klara sken,
ingen människa är ren
intet fritt från skuld och men.

4. Rena vad som orent är,
vattna vad ej frukter bär,
läk vad läkedom begär.
- - -
Lys i hjärtats mörka vrår,
värm vad ingen värme får,
vägled dem som vilse går.

5. Dig vi beder nu i tro:
giv oss nåd och låt oss bo
i ditt himmelrikes ro.
- - -
Giv oss vishet, helighet,
in i döden trofasthet,
ja, en evig salighet.

Text ("Veni Sancte Spiritus, Et emitte"): Stephen Langton (?), d. 1228. 
Sv. övers. Paul Nilsson, bearb. A.H.  2012
Musik: Thomas Laub (1852-1927) efter en medeltida sekvensmelodi

För oss led Kristus döden svår (Christus pro nobis passus est)

Christus pro nobis passus est
et immolatus agnus est.
Effuso suo sanguine
in ipso crucis arbore
et mortuus imperium
devicit diabolicum.

För oss led Kristus döden svår,
han som Guds Lamm bar synden vår.
På korset dödens udd han bröt,
när han sitt blod för oss utgöt.
Då utan skuld för oss han dog
han satans välde sönderslog.

En tillgång fri nu äger vi
till Gud, vår Fader, all vår tid,
igenom Kristus, Sonen kär,
som världens Frälsare nu är.
Halleluja, halleluja!
Lov, pris och tack skall Herren ha!

Sol går upp i vårens tid

1. Sol går upp i vårens tid,
slut är vintern tunga.
Våren nalkas ljuv och blid,
svalan börjar sjunga.
Tegen fåras, böljan slår,
dungen luftigt lövad står.
Varje liv får tunga,
vaknar upp i morgonstund,
vinden smeker vinterns blund
bort från pannan unga.

2. Ängen sej i blommor klär,
slöjlik skrud bär lunden.
Fågelns drill så smeksam är,
säker, men ej bunden.
Bäckar spelar från vart berg,
daggstänkt sky med silverfärg
målar himlarunden.
Sol går upp i dyster natt,
hennes strålar leker glatt
hela morgonstunden.

3. O hur skön Guds ärekrans
i den värld han danat!
Vilken vishets återglans,
mera än vi spanat!
Ja, från honom allting får 
kraft att sträva år från år;
uppåt har han manat.
Alla avstånd plånas ut,
Gud är upphov, Gud är slut,
närmre än vi anat.

Text och musik: Ur Piae Cantiones 1582, övers. Jenny Petersson, tr. 1914, ngt bearb. 2012

Hör du sången, himlens sång?

1. Hör du sången, himlens sång

som Guds änglar sjöng en gång?

//: Gud har kommit till vår jord,

lagd på djurens foderbord ://

2. Halleluja! Herren är

mitt ibland oss, nu och här.

//: Kom och se, ja, kom och sjung:

född är världens Präst och Kung! ://

3. Halleluja! Denna sång

klingar ljuvligt än en gång.

//: Änglar sjunger för vår tid

om Guds ära, jordens frid ://

4. Se Guds ljus är i vår natt!

Det får mörkret inte fatt.

//: Namnet över alla namn 

bär ett barn i jungfruns famn ://

Text: A. H. 2012 efter arabisk julsång

Musik: Traditionell arabisk

Vi önskar denna morgonstund

1. Vi önskar denna morgonstund
att var och en är frisk och sund
och att med sång i Jesu namn
Gud prisas må i varje land.

2. Vi tackar nu vår Fader huld
att han oss intill denna stund
till kropp och själ bevarat har,
allt intill denna högtidsdag.

3. Hans nåd vi ej betala kan,
vår bön och tro ej nåd oss vann.
För Jesu skull i denna natt
han givit oss sin änglavakt.

4. Vår julefröjd nu Jesus är,
när vi i hjärtat honom bär.
Han själv är själatrösten sann,
han är vår rätte Frälserman.

Text: Margareta Eriksdotter 1789, ngt bearb. (efter Visor i Gästrikland, Gävle 1994, s. 192. M.E. var piga i Hedesunda och liksom sin syster född blind).
Musik: En folklig variant av "Från himlen kommer jag med bud" ("Av himlens höjd oss kommet är"), upptecknad efter Anna Persson från Bingsjö av Nils Ekblom 1911.

Alla kristna fröjdas vid

1. Alla kristna fröjdas vid
denna nådens tid:
"Frid på jorden!
Den som himlens krona bär
av en jungfru skär
född är vorden.

2. Jesus Kristus, livets sol,
har sin kungastol
övergivit,
för att fria oss från nöd
trotsat kval och död,
mänska blivit.

3. Under av all kärleks höjd!
Frälsning, frid och fröjd
är hans gåva.
Jubla, folk och vittne bär:
Jesus kommen är!
Tacka, lova!

Text: Okänd medeltida (1100-tal), Topelius Zacharias, Runeberg Johan Ludvig, ngt bearb.
Musik: Rudolf Lagi 1866 (43 år)

Nu hör och jubla, varje själ

1. Nu hör och jubla, varje själ:
se Gud med oss, Immanuel!
I krubban är det barnet lagt,
som oss Jesaja förutsagt.

2. Var inte längre syndens träl:
se Gud med oss, Immanuel!
Gud nåd och makt så underbar
har stigit upp som solen klar.

3. Gud vare ära! Allt är väl!
Se Gud med oss, Immanuel!
I liv och död var nu tillfreds,
när himlens glädje står till reds!

Himlens morgon röda

 

1. Himlens morgon röda
sej lät på jorden föda
vid midnattstid i Betlehem,
den dunkla vrån blev ljusets hem.
Ära vare Herren i höjden!

2. Himlens morgon röda
för levande och döda,
den grydde då Guds ende Son
fick mor - en jungfru härifrån.
Ära vare Herren i höjden!

3. Himlens morgon röda
oss når med toner spröda.
Här bjuds Guds rikes blomsterfång
med paradisets fågelsång.
Ära vare Herren i höjden!

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig
Musik: Andreas Peter Berggreen

Himlen öppnas, mörkret svinner

1. Himlen öppnas, mörkret svinner,
Herrens segerdag upprinner 
över hus och kyrkotak.
Livets flod ska aldrig stäckas,
livets sol ska aldrig släckas,
Herrens dag är livets dag.

2. Synd och död och stränga lagar,
sorg och bittra söckendagar
kommer ej min glädje vid!
Vänligt över bristen, kraven,
över korset, över graven
denna dag har lyst sin frid.

3. Är den allvarsam och stilla
gör ej tårarna mej illa
när jag jublar Jesu namn.
Det är salighet att gråta
när Guds rikes stora gåta
får sitt svar i Jesu famn.

4. Nådens rikedom ska räcka
genom hela denna vecka,
genom livet, ty jag tror:
Livets flod ska aldrig stäckas,
livets sol ska aldrig släckas,
livets Furste bland oss bor!

Text: Caspar Johannes Boye
Musik: Andreas Peter Berggreen

Kristus kom från döden

Alt. koral:


1. Kristus kom från döden
med påskdagsmorgonglöden!
Nu sjunger fri och själaglad
hans kyrka genom land och stad:
Ära vare Herren i höjden!

2. Kristus blev i döden
vår räddare i nöden!
Nu sjunger fri och själaglad
hans kyrka genom land och stad:
Ära vare Herren i höjden!

3. Kristus vann mot döden,
nu strömmar livets flöden!
Nu sjunger fri och själaglad
hans kyrka genom land och stad:
Ära vare Herren i höjden!

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, övers. A.H. 2012
Musik: Ludvig Mathias Lindeman, alt. Andreas Peter Berggreen

Helgedomen det beskriver

1. Helgedomen det beskriver:
Allting är fullbordat nu!
Herren säger det och river
templets förlåt mitt itu.
Förebilder, flytta er,
här är det som väger mer!
Vik ni skuggor, här är solen
och den sanna nådastolen!

2. Jesus dör, och helgedomen
öppnas genom Jesu död.
Vår försoning är fullkommen,
Jesus bruten sönderbröt
det som skilde oss från Gud.
Han som uppfyllt lagens bud
alla våra brott fick sona
när han bar en törnekrona.

3. Jesus har gått in och stannar
i det Allrahelgaste,
frälsar dem Guds lag förbannar,
som en sann Försonare.
Templets förlåt rämnade!
Det är nog, nu kan jag se
att Guds Son, så tryckt och slagen
är från död och ångest tagen.

4. Med sitt eget blod han träder
fram på vår försoningsdag 
som en Bror som för oss beder,
skänker oss Guds välbehag.
En gång får jag döende
ärans himmel öppen se!
Ärans konung burit skammen,
evigheten svarar: Amen!

5. Medlaren min synd fått bära,
skulden han mej löst ifrån.
Evigt lov och evig ära
tillhör dej, Guds egen Son!
Det är nog! Halleluja!
Sjung min själ, ja sjung nu glad:
Jesus genom dödens smärta
gav mej tillgång till Guds hjärta!

Jesus, Jesus, du är min

1. Jesus, Jesus, du är min,
ditt liv blev för mej utgivet.
Låt mej helt få vara din
varje dag jag är i livet.
Jag åt dej mej överlämnar,
dödens mörka mur då rämnar.
Allt mitt onda övervinn,
Jesus, Jesus, du är min.

2. Om mej lyckan överger,
ja, om vänner dör och sviker,
när din trofasthet jag ser
aldrig min förtröstan viker.
Evig lycka överhöljer
den som dej till målet följer.
Du är lyckan, du är min.
Låt mej helt få vara din!

Jesus gråter. Världen ler.

1. Jesus gråter, världen ler.
Vanvett sjunger mellan gravar.
Syndens vän ej faran ser,
döden dansar med dess slavar.
Hund till spyan vänder åter,
världen ler men Jesus gråter.

2. Slutet kommer - ve, o ve!
Vill du dej vid satan länka?
Kan du Jesu gråt ej se?
Kan du på din frid ej tänka?
Grät förgäves han som dömer,
ve dej, ve, när slutet kommer!

3. Jesus gråter - smält, vart bröst,
vakna, du som synden söver!
Bäva för din falska tröst,
det är dej han gråter över.
Till din frälsare vänd åter,
smält, vart hjärta, Jesus gråter!

Text: Bernhard Severin Ingemann, övers. A.H. 2012
Musik: Andreas Peter Berggreen 1852 (51 år)

Julen med frid kom hit till slut

1. Julen med frid kom hit till slut:
den gläder gamla och unga.
Vad änglarna sjöng i världen ut
nu alla små barn ska sjunga!
Grenen från livets träd står skön
med frukter på sina kvistar,
och den som tar mot i lovsång och bön
ska aldrig den glädjen mista.

2. Glädjen idag är jordens gäst
med himlakungen den lille.
Du fattiga sparv, flyg ner till fest
med duvan vid julens gille!
Dansa, du barn, av änglar stödd,
den högsta vinsten är vunnen:
idag blev vår käre Frälsare född
och paradisvägen funnen!

Text: Bernhard Severin Ingemann, övers. A.H. 2012

Det ringer nu till julens fest

1. Det ringer nu till julens fest,

det ringer för den höge gäst

som steg till låga stugor ned

med himlens glädje, frid och fred.

2. Så kom nu med till Davids stad,

där änglaskaran sjunger glad.

Ja, kom och hör det glädjebud

som markens herdar får från Gud!

3. Låt oss tillsammans stilla då

som herdarna till barnet gå,

med glädjetårar tacka Gud

för Frälsaren och nådens bud.

4. Ja, sjunge den som sjunga kan!

Nu tändes ljus i skuggors land

och just som midnattshanen gol

blev Jakobs stjärna till en sol.

5. Nu kom han, patriarkers hopp,

med ord och dop, med blod och kropp,

och tyder nu i krubbans säng

vad David sjöng på berg och äng.

6. Kom, Jesus, var vår värd och gäst,

håll själv i oss din stora fest,

då ska med David själv en gång

vi prisa dej med jubelsång!

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1817 (34 år), 1852 (69 år), övers. A.H. 2012

Musik: Carl Christian Nicolaj Balle 1850 (44 år)

Till himlarna når din barmhärtighet Gud

1. Till himlarna når din barmhärtighet, Gud,
din trofasthet når dina skyar,
din rättfärdighet är som väldiga berg
som omgärdar städer och byar.

2. Som himlarnas famn är din kärlek, o Gud,
din rättvisa är såsom haven.
Du hjälper och hör både mänskor och djur,
går med oss från vaggan till graven.

3. Hur dyrbar är inte din nåd, du vår Gud,
där människobarnen får bygga!
Ja, över oss breder du vingarna ut
och värmer och stärker de skygga. 

4. Ditt himmelska överflöd ges i ditt hus,
där glädjen i strömmar får välla.
Hos dej, du vår Gud, ser vi ljus i ditt ljus,
du livets och kärlekens källa.

Text: Bernhard Severin Ingemann 1845 (56 år) efter kung David (Psalt. 39:8-10), övers. A.H. 2012
Musik: Johan Peter Emilius Hartmann 1852 (47 år)

I nattens tid min bön jag sjunger

I nattens tid min bön jag sjunger:
kom, Jesus, i mitt hjärta in!
Ja, kom och stilla själens hunger,
all synd, allt mörker övervinn!
Du himlens lust, du fröjd på jorden,
du Gud och man, du soluppgång:
lys upp min själ med löftesorden
om morgon efter natten lång!

Kristna, sjung var än ni bor

Kristna, sjung var än ni bor:
Gud, vår Gud är evigt stor,
helig, mäktig, god och vis,
honom tillhör lov och pris!
Evig glädje får vi ha,
Gud är stor, halleluja!
Alla himlar svarar: Ja!

Text: Birgitte Cathrine Boye (1742-1824), övers. A.H. 2012
Musik: Andreas Peter Berggreen 1852 (51 år)

Gå nu, Moses (Go down, Moses)

Gå nu, Moses,
ner till Egyptens land,
säg åt Farao:
//: "Låt mitt folk få gå!" ://

1. När Israel i Egypten var
- låt mitt folk få gå -
förtryck och träldom höll dem kvar
- låt mitt folk få gå.
Gå nu, Moses...

2. Så Moses gick till Farao ner
- låt mitt folk få gå -
och höll sej inte undan mer
- låt mitt folk få gå.
Gå nu, Moses...

3. Och Moses sa: "Guds ord ni hör:
'Låt mitt folk få gå,
var förstfödd hos er annars dör.
Låt mitt folk få gå!'"
Gå nu, Moses...

Amen! vår Gud har hört vår bön

1. //: (Vi sjunger)
Amen, vår Gud har hört vår bön ://
(Vi sjunger)
//: Amen, vår Gud ://
Amen, vår Gud har hört vår bön.

2. //: (Vi sjunger)
Amen, vår lovsång går till Gud! ://
(Vi sjunger)
//: Amen, vår sång ://
Amen, vår lovsång går till Gud!

//: (Masithi)
Amen, siyakudumisa ://
(Masithi)
//: Amen, Bawo ://
Amen, siyakudumisa.

Text och musik från Sydafrika, sv. text A.H.

Denna stund är nu till ända

       

Denna stund är nu till ända,
Gud, vår Fader, låt allt lända
dig till ära, lov och pris.
Jesus, må du oss omvända
och din Ande till oss sända,
så envar blir from och vis.
//: Låt oss väl vårt lopp fullända,
trygga vad som än må hända,
ha ditt ord till själaspis ://
Amen, amen, amen.

Text: Slutvers i 1697 års koralbok, bearb. 2012
Musik: Från den medeltida Olsok-mässan i Nidaros, återgiven enl. 1926 års norska koralbok

Tack käre Far för än en natt

Tack, käre Far, för än en natt
av vila i din famn.
För morgonljus och glada skratt
välsignar jag ditt namn.

I nådens tid nu önskar jag
att helt dej höra till,
att leva som du vill idag,
ja, vara som du vill.

Då står jag trygg där du befallt,   
vad än jag tar mej an;
din ära söker jag i allt,
gör allt i Jesu namn.

För Jesu skull nu din är jag.
Mej helt och hållet äg
och led mej med din nåd idag
på helighetens väg.

Text: Henry Williams Baker, övers. A.H. 2012

Så härligt det är att i ungdomens vår

1. Så härligt det är att i ungdomens vår

få njuta av livet i Herrens fruktan!

När hjärtat av hälsa och levnadslust slår

och själen är lydig Guds Andes tuktan,

då lever man livet, som Gud det vill,

och växer i ålder och visdom till.

2. Så saligt i frestelsens brännande sand

att äga i Herren sin glädjekälla,

att skyddad och ledd av Guds mäktiga hand

med kropp och med själ till hans tjänst sej ställa!

Ja, tänk, vilken lycka det är att så

få vandra med Gud, i hans uppdrag gå!

3. Så dyrbart det är att få tjäna sin Gud,

att leva för honom till andras bästa!

När störst utav allting blir kärlekens bud,

då tjänar man ödmjukt och glatt sin nästa.

O Gud, kom i hela mitt hjärta in

och låt mej för evigt få vara din!

Herre Jesus kom till mig

1. Herre Jesus, kom till mej!
Håll i nåd mej tätt vid dej,
så att ondskan aldrig kan
övervinna den du vann.


2. Herre, livets väg mej lär,
som jag själv ej finner här,
livets väg som fastän smal
leder till din himmelssal.


Text: Från Finland, ngt bearb. 2012  
Musik: Finsk folkmelodi (kan sjungas som 2-stämmig kanon)

Våra stunder ila

1. Våra stunder ila
till sin tysta hamn.
Låt oss få vår vila,
Jesus, i din famn,
och, till målet komna,
somna
i ditt dyra namn.


2. Dina änglar skicka
till den bädd där vi
heta kalken dricka,
att de stå oss bi,
och ur tunga banden
anden
lösa evigt fri.


3. Snart får den sej svalka
efter stridens kvalm,
till Guds tron sej nalka,
krönt av segerns palm,
och med själ och tunga
sjunga
livets morgonpsalm!

Text: Johan Olof Wallin, ngt bearb. 2012

I Betlehem i Juda

1. I Betlehem i Juda
ett barn är fött i dag.
Det vill mitt liv jag bjuda,
det barnet älskar jag,
eja, eja,
det barnet älskar jag.


2. Du barn, tag mot mitt hjärta,
min hela kärlek tag!
Din smärta blir min smärta,
din glädje mitt behag,
eja, eja,
din glädje mitt behag.


3. Din kärlek vill förena
sej med mitt blod och kött.
Kom, du som vill mej rena,
Guds Son, som jungfrun fött,
eja, eja,
Guds Son, som jungfrun fött!


4. Låt ingenting mej skilja
från dej, o Jesus kär!
Det blir min sista vilja
att evigt din jag är,
eja, eja,
att evigt din jag är.


Text: Friedrich Spee 1635 (44 år), Skyddsengeln 1887, bearb.

Detta är dagen som Herren har gjort

1. Detta är dagen som Herren har gjort,
kom, låt oss jubla och sjunga,
dagen som skådat ett under så stort,
borta är sorgen, den tunga.
Halleluja, halleluja!
Dödsrikets välde är krossat,
livet ur graven förlossat.
Halleluja, halleluja!
Detta är dagen som Herren har gjort.

2. Kristus har uppstått i morgonens ljus.
Glädjebud, flyg över jorden!
Graven, som varit förintelsens hus,
skapelsens sköte är vorden.
Halleluja, halleluja!
Mäktigt ur djupet mot höjden
stige den jublande fröjden:
Halleluja, halleluja!
Kristus har uppstått i morgonens ljus.

3. Detta är dagen som Herren har gjort.
Kristus, den korsfäste, lever!
Öppnad är vägen mot himmelens port,
helvete, var är din seger?
Halleluja, halleluja!
Världen i dag blivit frälsad,
Kristus, vår glädje, var hälsad!
Halleluja, halleluja!
Detta är dagen som Herren har gjort.

Text: H Kajser (1868-1916), bearb.

Musik: Dansk? omkring 1900

Jesus, vid din fot med skövlat hopp

1. Jesus, vid din fot med skövlat hopp
jag mitt skuldregister rullar opp.
För min synd och skam jag ryser,
endast kval mitt hjärta hyser.
Kan du ännu mej i nåd stå bi
och min snärjda ande göra fri,
skänka hopp och säja jag får bli
Guds barn på nytt?
Finns det nåd för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej?

2. Dystra minnen som bestormar mej
vill ju hindra mej att tro på dej,
de med isig köld mej famnar,
så att jag i mörker hamnar.
Jesus, fräls mej från förtvivlans rand,
hör mej, fatta nu min svaga hand,
ge mej tröst och släck den vilda brand
som tär min själ.
Finns det nåd för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej?

3. Nu jag flyr i nådens öppna famn,
vid vart löfte ristar jag mitt namn.
Som jag är till dej jag hastar,
Herre, du mej ej förkastar.
Jag står upp, en fri, förlåten slav,
dej som segrat över död och grav
vill jag prisa för den kraft du gav
en fjättrad själ.
Nåd det finns för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej!

Välsignad den dagen

1. Välsignad den dagen, då jag här fick se
hur frälsningens hav översvallat!
Välsignad den stunden, som Gud velat ge,
när han mej till nåden har kallat,
mej nyfött och renat, upptagit till barn!
Då löstes jag arme ur träldomens garn,
ty Jesus har dött i mitt ställe.


2. Låt satan fritt ryta, han stör ej min ro,
ty Jesus skall skydda och freda.
Låt jorden omstörta, låt prövas min tro,
Guds Ande skall trösta och leda.
Fast synderna är liksom sanden i hav
och trycker och följer mej jämt till min grav,
har Jesus dock dött i mitt ställe.


3. Sant är det, när stormar på stormar uppgår,
och skyarna börjar att tjockna,
när böljorna fräser och hårdare slår
och elden i lampan tycks slockna,
då fäller jag modet, men håller dock i:
min synd är förlåten och då är jag fri,
ty Jesus har dött i mitt ställe.


4. Jag slipper väl en gång i vågsvallet ro,
jag ser för mej himmelska stranden.
Där skall jag få inta vad här jag fått tro
med fröjd i de levande landen,
och evigt åtnjuta försoningens nåd
och inse och prisa Guds eviga råd,
att Jesus har dött i mitt ställe.


5. Tack, himmelske Fader, min skapare huld,
som Sonen i hjärtat förklarat!
Tack, mildaste Jesus, som borttog min skuld
och mödan för mej inte sparat!
Tack, helige Ande, min hjälpare god,
som lärt mej vad värde det är i hans blod
som nådigt har dött i mitt ställe!


Text: Ur Sions Nya Sånger 1778, ngt bearb.
Musik: Christian Adolph Nystad 1542

I ångestdagar och vanmaktstider

1. I ångestdagar och vanmaktstider,
då hjärtat våndas i nöd och kvider,
så hjälp mej, Gud, att min arma tro
må ständigt finna till dej en bro.


2. Hur smal och sviktande den må vara,
om den mej bär och jag når dej bara,
då är jag stark, fastän hjälplöst svag,
och segrar mitt i mitt nederlag.


3. Men stängs den vägen och du är borta,
o Gud, hur kommer all kraft till korta!
Förtvivlan gräver sej stund för stund
allt längre ned, in mot själens grund.


4. Blir allt än mörkt här i världens vimmel,
om du är där, är det ändå himmel.
Men skänks allt gott mej i överflöd,
är du ej med, är det bitter nöd.


5. Så hjälp mej bedja om detta ena:
dej, Gud, att finna - dej, Gud, att tjäna!
Ja, Fader, ta mej i ditt förvar,
i Jesu namn ber ditt barn om svar!


Text: Einar Billing (1871-1939), bearb. A.H. 2012
Musik: Jonas Andersson (1851-1913)

Bed

1. Uppåt bör vårt hjärta se
och den gode fadern lova,
jorden intet har att ge,
ty all god, fullkomlig gåva
kommer ifrån himlen ned.
Bed, bed!


2. Tro att under livets lopp
Gud det bästa åt dig giver!
Gråt ej utan tröst och hopp,
om än lyckan utebliver!
Tro, att Gud ändå är med!
Bed, bed!


3. Bed och hoppas på hans nåd!
Stundens sorger gå väl över;
kommer dag så kommer råd.
Kanske vad du mest behöver,
är inom ditt hjärta fred.
Bed, bed!


4. Fröjder komma, fröjder gå,
så ock sorger och bekymmer;
bäst som himlen synes blå,
svarta molnet honom skymmer.
Livets gång är mot och med.
Bed, bed!

När skuggor jorden hölja

1. När skuggor jorden hölja,
när dagens buller dör
och blott av flodens bölja
ett dunkelt brus jag hör,
från bädden jag mig höjer
och Sions harpa tar.
Ditt lov min själ förnöjer,
o skapare och far!


2. Och stjärnorna som tindra
i himlens blåa hus,
och vågorna som glindra
i månens helga ljus,
och asparna som bäva
med sakta suckars ljud,
och skuggorna som sväva,
allt prisar dig, o Gud!


3. Och paradisiskt stänker
en glädjedagg min hy.
I själen ro sig sänker
och sorg och smärtor fly.
Likt regnbegjutna stänglar
mitt hjärta lyfter sig,
och alla mörkrets änglar
förmå ej mer mot mig.

Vem hör jag nu till?

1. Vem hör jag nu till?
Åt Herren jag vill
mig giva i nöd,
mig giva i glädje,
i liv och i död.
Mig, vart han än går,
av nåd han tillstädje
att följa sitt spår!


2. Mig sökte hans blick,
fast vilse jag gick;
mig har han ej dömt
för alla de gånger
jag honom förglömt.
Han känner min brist
men också min ånger
och hjälper mig visst.


3. Du saliga ro!
Du heliga tro!
Du himmelska tröst,
du enda, som gäller
för sargade bröst!
För medlarens skull
den evige fäller
ej trädet omkull.


4. Han låtit det stå,
men frukter därpå
han år ifrån år
förgäves dock spanar.
Ack, alltjämt det står
ofruktbart och torrt -
nu döden han manar
att hugga det bort.


5. Då hörs det en röst
av mildhet och tröst;
till tronen den går
och nåden förlänger
kanske än ett år.
Den rösten är din,
o Jesus, den tränger
så djupt hos mig in.


6. Dig höre jag till,
dig, Herre, som vill
ej syndarens död,
men att han sig vänder
till dig i sin nöd,
dig giver sig hel
och av dina händer
får sedan sin del!


Text: Johan Olof Wallin, ngt bearb. A.H. 2012

Gud säg vad jag ser

1. Gud, säg vad jag ser,
som du inte ger
från början till slut
av lyckan och livet?
Vad sådde jag ut
och bärgade in,
som du icke givit?
Blott synden är min.


2. Ett ömkansvärt arv!
Den ringaste sparv,
som, lydig din lag,
dig lovar i ljuset
är bättre än jag.
Han fyller sitt kall,
då jag här i gruset
begråter mitt fall.


3. Dock nådigt med mig,
som suckar till dig,
du än har fördrag,
o Fader, så länge
det heter i dag!
Till dig ock min röst
lovsjungande tränge,
o Herre, min tröst!


4. I dag står jag opp
till bättring och hopp,
då för mig jag ser
båd´ döden och livet.
Behöver jag mer?
Vad människan vill,
det blir henne givet,
det hör henne till.


5. Du eviga liv,
min egendom bliv,
mitt val och mitt väl!
Jag då ej begraver
i stoftet min själ,
men tillbeder glad,
fast här jag ej haver
en varaktig stad.


6. I Frälsarens spår
jag bedjande går
här nere en tid,
och sen får jag fara
till hemmet i frid.
Här är jag en gäst;
hos Herren att vara
är bättre, ja, bäst!


Text: Johan Olof Wallin, ngt bearb. A.H. 2012

Timlig lyckas vansklighet

Timlig lyckas vansklighet (Lukas 12)


1. Det var en man vars giriga håg
ej aktade svett och möda,
allenast han vart ögonblick såg
sitt gods förökas och flöda.
Hans borg blev full
av silver och gull,
hans lador ej rymde hans gröda.


2. Han sade då med innerlig fröjd:
"Min levnads ro jag tillagar,
jag äta må och dricka förnöjd
och leva som mig behagar:
i många år
mitt goda förslår
till glädje och goda dagar."


3. Men Herren bjöd: "Du dåre, i natt
du samlas till dina fäder,
ditt överflöd, din hopade skatt
ej mer dig båtar och gläder.
Och dåren föll;
ej mer han behöll
än fyra multnande bräder.


4. Så har det gått, så skall det ock gå,
besinnen det, unga och gamla.
En timlig lott kan icke bestå,
en jordisk hydda skall ramla.
Ack, lären här 
hur vanskligt det är
att bättre skatter ej samla!


5. För föda, dryck och klädernas ans
vad är att I sörjen och bäven?
Nej, kristna! först Guds rike och hans
rättfärdighet eftersträven!
I himlen, där 
vår rikedom är,
där vare vårt hjärta även!


6. Och han, som där oss ämnar ett arv,
det ingen från oss kan skilja,
ja, han som när den ringaste sparv
och kläder den minsta lilja,
sitt bröd oss ger
att dela med fler
allt efter sin nådiga vilja.


Text: Johan Olof Wallin, ngt bearb. A.H. 2012

Jag är en kristen

1. Jag är en kristen, det vill jag vara
tills sol och måne ej skiftar mer.
Jag är en kristen, du hör mej svara,
om hela världen än åt mej ler.
Jag är en kristen å hjärtats vägnar,
jag älskar Kristus, se där mitt skäl!
Min första kärlek jag honom ägnar,
det är han värd, för han frälst min själ.

2. Jag är en kristen, o kärleksunder
att syndaslaven blev frälst av nåd!
Jag är en kristen trots mänskofunder,
trots lärostrider och kyrkoråd.
Jag är en kristen, som går att strida
i Herrens namn emot synd och värld,
en ringa stridsman vid Jesu sida
som vinner seger med Andens svärd.

3. Jag är en kristen, jag är en främling
bland Kedars hyddor i Meseks land.
Min levnads färdplan är inte hemlig,
Guds rikes eld satt min själ i brand.
Jag är en kristen, mitt hemland ligger
långt ovan jorden, dess sorg och nöd,
där ingen längre om smulor tigger,
för alla äter av samma bröd.

4. Jag är en kristen, det ordet klingar
i sorgetimmar som skön musik,
det lyfter anden på örnevingar
till evig vila i himmelrik.
Jag är en kristen - och klappar döden
på hjärtedörren med tunga slag,
jag skyndar genast från sorgen, nöden
till fadershemmet, o vilken dag!

Text: Josef Grytzell, ngt bearb. A.H. 2012