Jesus, vid din fot med skövlat hopp

1. Jesus, vid din fot med skövlat hopp
jag mitt skuldregister rullar opp.
För min synd och skam jag ryser,
endast kval mitt hjärta hyser.
Kan du ännu mej i nåd stå bi
och min snärjda ande göra fri,
skänka hopp och säja jag får bli
Guds barn på nytt?
Finns det nåd för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej?

2. Dystra minnen som bestormar mej
vill ju hindra mej att tro på dej,
de med isig köld mej famnar,
så att jag i mörker hamnar.
Jesus, fräls mej från förtvivlans rand,
hör mej, fatta nu min svaga hand,
ge mej tröst och släck den vilda brand
som tär min själ.
Finns det nåd för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej?

3. Nu jag flyr i nådens öppna famn,
vid vart löfte ristar jag mitt namn.
Som jag är till dej jag hastar,
Herre, du mej ej förkastar.
Jag står upp, en fri, förlåten slav,
dej som segrat över död och grav
vill jag prisa för den kraft du gav
en fjättrad själ.
Nåd det finns för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej!

Välsignad den dagen

1. Välsignad den dagen, då jag här fick se
hur frälsningens hav översvallat!
Välsignad den stunden, som Gud velat ge,
när han mej till nåden har kallat,
mej nyfött och renat, upptagit till barn!
Då löstes jag arme ur träldomens garn,
ty Jesus har dött i mitt ställe.


2. Låt satan fritt ryta, han stör ej min ro,
ty Jesus skall skydda och freda.
Låt jorden omstörta, låt prövas min tro,
Guds Ande skall trösta och leda.
Fast synderna är liksom sanden i hav
och trycker och följer mej jämt till min grav,
har Jesus dock dött i mitt ställe.


3. Sant är det, när stormar på stormar uppgår,
och skyarna börjar att tjockna,
när böljorna fräser och hårdare slår
och elden i lampan tycks slockna,
då fäller jag modet, men håller dock i:
min synd är förlåten och då är jag fri,
ty Jesus har dött i mitt ställe.


4. Jag slipper väl en gång i vågsvallet ro,
jag ser för mej himmelska stranden.
Där skall jag få inta vad här jag fått tro
med fröjd i de levande landen,
och evigt åtnjuta försoningens nåd
och inse och prisa Guds eviga råd,
att Jesus har dött i mitt ställe.


5. Tack, himmelske Fader, min skapare huld,
som Sonen i hjärtat förklarat!
Tack, mildaste Jesus, som borttog min skuld
och mödan för mej inte sparat!
Tack, helige Ande, min hjälpare god,
som lärt mej vad värde det är i hans blod
som nådigt har dött i mitt ställe!


Text: Ur Sions Nya Sånger 1778, ngt bearb.
Musik: Christian Adolph Nystad 1542

I ångestdagar och vanmaktstider

1. I ångestdagar och vanmaktstider,
då hjärtat våndas i nöd och kvider,
så hjälp mej, Gud, att min arma tro
må ständigt finna till dej en bro.


2. Hur smal och sviktande den må vara,
om den mej bär och jag når dej bara,
då är jag stark, fastän hjälplöst svag,
och segrar mitt i mitt nederlag.


3. Men stängs den vägen och du är borta,
o Gud, hur kommer all kraft till korta!
Förtvivlan gräver sej stund för stund
allt längre ned, in mot själens grund.


4. Blir allt än mörkt här i världens vimmel,
om du är där, är det ändå himmel.
Men skänks allt gott mej i överflöd,
är du ej med, är det bitter nöd.


5. Så hjälp mej bedja om detta ena:
dej, Gud, att finna - dej, Gud, att tjäna!
Ja, Fader, ta mej i ditt förvar,
i Jesu namn ber ditt barn om svar!


Text: Einar Billing (1871-1939), bearb. A.H. 2012
Musik: Jonas Andersson (1851-1913)