Ding dong, juleklang oss når

1. Ding dong, juleklang oss når,
från ovan oss den rör vid.
Himlen för oss öppen står
och änglars lovsång hör vi:
//: Gloria, Hosianna in excelsis! ://
(Ära ske Herren Gud i höjden!)

2. Må vår bön och lovsång då
mot himmelen sej svinga,
kyrkans alla klockor gå
och jordens gensvar ringa:
//: Gloria, Hosianna in excelsis! ://
(Ära ske Herren Gud i höjden!).

Guds frid vi önskar er i jul

1. Guds frid vi önskar er i jul
med glädje utan mått,
för född är Jesus, Frälsaren,
som himlens uppdrag fått
att rädda oss från mörkrets makt
när vi helt vilse gått - 
ett budskap med glädje och tröst,
glädje och tröst,
ett budskap med glädje och tröst!

2. I Betlehem i Juda land
blev Gudabarnet fött
och lagt på halm i krubban
för att få sova sött.
Vem kunde se och ana
att Ordet blivit kött -
ett budskap med glädje och tröst...

3. Från Gud vår Far i himlen
en änglaskara kom
till markens häpna herdar,
som genast vände om
till stan där deras jubel 
bröt fram allt eftersom -
ett budskap med glädje och tröst...

4. Var inte rädda, gläd er nu,
så hade ängeln sagt:
i dag är född en Frälsare
just här i denna trakt,
som räddar dem som hör och tror
från satans mörka makt -
ett budskap med glädje och tröst...

5. Nu sjung till Herrens ära,
ja, alla ni som kan!
Som vänner och som syskon
omfamna nu varann!
Vid denna sköna högtid
vi hoppet återfann -
ett budskap med glädje och tröst...

Glad ända in

1. Glad ända in
sjunga jag vill,
Jesus är min,
allt hör mej till.
Gud har mej kär,
nåden är fri,
lycklig jag är,
mer ska jag bli.

2. Borta jag var, 
fjärran från Gud,
gav inget svar
när jag fick bud,
hörde ej på,
lyssnade ej.
Var jag väl då
lycklig? O nej!

3. Kom så min vän, 
väckte mitt hopp,
tog mej igen,
reste mej opp,
löste min själ,
nu i hans famn
mår jag så väl.
Pris ske hans namn!

4. Ingen har mer
kärlek än den
livet här ger
ut för sin vän.
Jesus han tog
bördan på sej,
villigt han dog
även för mej.

5. Leva av nåd
- saliga lott!
Känna Guds råd,
- ja, det är gott!
Lär mej nu gå
kärlekens väg,
kronan att få,
Jesus, hos dej!

Text: Nils Frykman, bearb. A. H. 2012
Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg

Tro på vår Herre, älska varandra

1. Tro på vår Herre, älska varandra,
detta är grunden till lycka och frid.
Må vi oss lära
troslivet nära,
så att vår kärlek tillväxer därvid!

2. Hade jag allt, men kärleken icke
kvar i mitt hjärta, vad vore jag då?
Skal utan kärna,
irrande stjärna,
måste till sist ut i mörkret bortgå.

3. Har du ett större ljus än din broder,
visa då detta i kärlek, ty märk:
tron intet gäller,
bönen ej heller,
om den ej åtföljs av kärlekens verk.

4. Rena mitt hjärta, helga mitt sinne,
slut mej, o Herre, i kärlekens famn.
Broderlig gör mej,
led mej och för mej,
så att i allt jag må ära ditt namn.

Text: Nils Frykman
Musik: Johannes Alfred Hultman

Här kommer, Jesus, dina små

1. Här kommer, Jesus, dina små!
I Betlehem vi hälsar på.
Men ge oss ljus och hjälp oss du
att hitta vägen till dej nu!

2. Med sång vi springer till dej in
och böjer knä vid krubban din.
O stora stund, o klara natt,
då du blev född, vår största skatt!

3. Välkommen från din himmelssal
till denna världens tåredal,
där man dej inget annat bjöd
än stall och krubba, kors och död!

4. Men Jesus, hur kan det gå till
att många än dej glömma vill
och inte mer den kärlek ser
som gjorde att du kom hit ner?

5. Så låt oss se den nu igen,
du som är allas bäste vän,
så var och en vill vända om 
och tro på dej som till oss kom.

6. Låt ingenting på jordens rund
oss locka från vårt dopförbund,
men låt vår största längtan stå
till dej, till dej, som älskat så.

7. Så ska det ske att vi en gång
bland alla helgons jubelsång
i himlens sköna paradis
får prisa dej på änglavis.

8. Här står vi alla nu på rad
kring dej, som gör vår jul så glad!
Men led oss så vi möts igen
en gång hos dej i himmelen!

Här är fruktan. Tanken famlar

1. Här är fruktan. Tanken famlar
mot en tid för ögat skymd,
vet ej vilka moln sig samlar
kring dess obekanta rymd.
Led oss, Jesus, stöd och värna,
lys oss, klara morgonstjärna,
på vår dunkla vandringsstig
fram till målet, hem till dig.

2. Här är väntan. Hjärtat brinner
av begär som flammar högt,
söker vad det icke finner,
finner vad det icke sökt.
Lär oss, Jesus, att oss nöja
med din nåd och hoppet höja
mot den evighet, där först
stillad blir vår sällhetstörst.

Text: Johan Olof Wallin, bearb. A.H. 2012
Muaik: Jacob Hintze 1678 (56 år)

Kom, Guds Ande, styr vår hand

1. Kom, Guds Ande, styr vår hand,
led med ljus från himlens land,
tänd de helga tungors brand.
- - -
Kom, de fattigas Försvar,
Hjälpare så underbar,
du som själens natt gör klar.

2. Tröstare i all vår nöd,
du som mänskoanden bjöd
nådens ljuva himlabröd,
- - -
efter mödan ger du ro,
under hettan skuggat bo,
tårat öga hoppfull tro.

3. Ljus, gjut ut din salighet
över hem och menighet,
fyll med fröjd din kristenhet.
- - -
Utan dig, ditt klara sken,
ingen människa är ren
intet fritt från skuld och men.

4. Rena vad som orent är,
vattna vad ej frukter bär,
läk vad läkedom begär.
- - -
Lys i hjärtats mörka vrår,
värm vad ingen värme får,
vägled dem som vilse går.

5. Dig vi beder nu i tro:
giv oss nåd och låt oss bo
i ditt himmelrikes ro.
- - -
Giv oss vishet, helighet,
in i döden trofasthet,
ja, en evig salighet.

Text ("Veni Sancte Spiritus, Et emitte"): Stephen Langton (?), d. 1228. 
Sv. övers. Paul Nilsson, bearb. A.H.  2012
Musik: Thomas Laub (1852-1927) efter en medeltida sekvensmelodi

För oss led Kristus döden svår (Christus pro nobis passus est)

Christus pro nobis passus est
et immolatus agnus est.
Effuso suo sanguine
in ipso crucis arbore
et mortuus imperium
devicit diabolicum.

För oss led Kristus döden svår,
han som Guds Lamm bar synden vår.
På korset dödens udd han bröt,
när han sitt blod för oss utgöt.
Då utan skuld för oss han dog
han satans välde sönderslog.

En tillgång fri nu äger vi
till Gud, vår Fader, all vår tid,
igenom Kristus, Sonen kär,
som världens Frälsare nu är.
Halleluja, halleluja!
Lov, pris och tack skall Herren ha!

Sol går upp i vårens tid

1. Sol går upp i vårens tid,
slut är vintern tunga.
Våren nalkas ljuv och blid,
svalan börjar sjunga.
Tegen fåras, böljan slår,
dungen luftigt lövad står.
Varje liv får tunga,
vaknar upp i morgonstund,
vinden smeker vinterns blund
bort från pannan unga.

2. Ängen sej i blommor klär,
slöjlik skrud bär lunden.
Fågelns drill så smeksam är,
säker, men ej bunden.
Bäckar spelar från vart berg,
daggstänkt sky med silverfärg
målar himlarunden.
Sol går upp i dyster natt,
hennes strålar leker glatt
hela morgonstunden.

3. O hur skön Guds ärekrans
i den värld han danat!
Vilken vishets återglans,
mera än vi spanat!
Ja, från honom allting får 
kraft att sträva år från år;
uppåt har han manat.
Alla avstånd plånas ut,
Gud är upphov, Gud är slut,
närmre än vi anat.

Text och musik: Ur Piae Cantiones 1582, övers. Jenny Petersson, tr. 1914, ngt bearb. 2012

Hör du sången, himlens sång?

1. Hör du sången, himlens sång

som Guds änglar sjöng en gång?

//: Gud har kommit till vår jord,

lagd på djurens foderbord ://

2. Halleluja! Herren är

mitt ibland oss, nu och här.

//: Kom och se, ja, kom och sjung:

född är världens Präst och Kung! ://

3. Halleluja! Denna sång

klingar ljuvligt än en gång.

//: Änglar sjunger för vår tid

om Guds ära, jordens frid ://

4. Se Guds ljus är i vår natt!

Det får mörkret inte fatt.

//: Namnet över alla namn 

bär ett barn i jungfruns famn ://

Text: A. H. 2012 efter arabisk julsång

Musik: Traditionell arabisk

Vi önskar denna morgonstund

1. Vi önskar denna morgonstund
att var och en är frisk och sund
och att med sång i Jesu namn
Gud prisas må i varje land.

2. Vi tackar nu vår Fader huld
att han oss intill denna stund
till kropp och själ bevarat har,
allt intill denna högtidsdag.

3. Hans nåd vi ej betala kan,
vår bön och tro ej nåd oss vann.
För Jesu skull i denna natt
han givit oss sin änglavakt.

4. Vår julefröjd nu Jesus är,
när vi i hjärtat honom bär.
Han själv är själatrösten sann,
han är vår rätte Frälserman.

Text: Margareta Eriksdotter 1789, ngt bearb. (efter Visor i Gästrikland, Gävle 1994, s. 192. M.E. var piga i Hedesunda och liksom sin syster född blind).
Musik: En folklig variant av "Från himlen kommer jag med bud" ("Av himlens höjd oss kommet är"), upptecknad efter Anna Persson från Bingsjö av Nils Ekblom 1911.